Nu är vi snart i mål och det är idag 54 dagar kvar till beräknad födelse. Bebis totala längd är nu cirka 43 cm och han väger 1,98kg i början av veckan och 2,15 vid veckans slut. Kroppen fortsätter att lagra underhudsfett. Fostervattensmängden ökar inte längre utan är konstant och hjärnan växer snabbt vilket gör att huvudet ökar i storlek. Barnet fortsätter att röra sig och man ska känna mycket rörelser varje dag. 

Det står att bebis kanske redan har lagt sig till rätta och att det då kan kännas behagligare för mig. Att det blir enklare att andas och att eventuella magbesvär försvinner. Man kan uppleva ett ökat tryck neråt och få en pirrande känsla i bäckenet som påminner om små, elektriska stötar. Alla mammans aktiviteter påverkar nu bebis. När jag äter, sitter, ligger eller gör något annat så känner barnet av det. Även ljud från omvärlden påverkar barnet. Det står i appen jag har att det är viktigt att tillåta sig själv att ha en vilostund varje dag och även att det kan vara en bra idé att börja göra avslappningsövningar. 

Mina egna tankar är fortfarande rätt samma. Jag känner mig ganska inåtvänd och vill helst bara skydda min lilla bebis från allt det onda. Tycker det är lite läskigt att åka bil eller gå runt i gallerior fullspäckade med människor bara för att man inte riktigt vet vad som kan hända. Jag har aldrig upplevt den formen av känslor tidigare och alltid varit väldigt orädd och framåt. Nu är jag jätteförsiktig med allt jag gör och är även orolig över F rätt ofta och att något ska hända med honom. Annars så är det foglossning som gäller om dagarna för min del och jag är rätt tacksam att det började nu och inte i vecka 22 liksom. Vet att många har det otroligt tungt med det inte alls långt in i graviditeten och jag lider verkligen med er. Bebis har som jag skrev tidigare lagt sig med huvudet neråt (barnmorskan kände när vi var där sist) och jag upplever helt klart att det är lite enklare att andas och liknande. Så skönt! Han sprattlar på massor inne i magen och kärleken till honom växer sig allt starkare för varje dag. På kvällarna smörjer fortfarande F in magen och pratar med bebis och då blir han som allra livligast. Sparkar och knuffas och rör sig så att hela magen skakar. Tycker det är helt fantastiskt att se att det redan nu finns så starka känslor mellan min man och vårt barn. F sa igår att han inte riktigt förstår hur man kan älska någon man aldrig träffat så mycket och jag känner lite samma sak. Det är verkligen en mäktig känsla att vänta barn. <3

Bilder tagna igår i vecka 33 (32+0).