Gabriella Joss Gabriella Joss
AllmäntDagens fråga

PSD och att samsova

Fick lite önskemål om att jag skulle skriva om mina tankar när det kommer till plötslig spädbarnsdöd och även tankar om när det kommer till att samsova.
Jag kommer ihåg när jag var gravid. Jag var så glad,  lycklig och svävade på rosa moln. Allt detta trots att jag hade en riktigt tung graviditet på många vis (ni som följt mig länge vet vad jag menar). Jag hade inte ens tänkt tanken på att något kunde vara fel på bebisen – fram tills att jag fick en fråga om det. ”Är du orolig för att något ska vara fel på bebis när han kommer ut?” löd den. DÅ blev jag lite orolig. Tanken hade inte ens slagit mig innan. Det har varit lite samma sak när det kommer till mina tankar om PSD. Jag hade inte ens tänkt tanken på det förrän jag faktiskt fick frågan. Oron fanns den första veckan som Jason fanns hos oss. Jag kunde vakna helt kallsvettig med ett ryck och ”ruska till” honom bara för att han skulle ge ifrån sig ljud eller röra sig lite. Så kunde jag vakna flera gånger per natt.
Nu har det gått åtta veckor och mini är strax två månader. Rädslan finns kvar än idag men absolut inte lika starkt som i början. Jag sover otroligt lätt och vaknar av minsta lilla. Jason sover i vår säng och han ligger hud mot hud med mig hela tiden, sida vid sida. Jag känner hans andetag och jag hör hans små snarkningar. Om han gnyr eller rör sig så vaknar jag direkt. Jag vaknar även själv flera gånger om natten och ser till att han har det bra, erbjuder bröstet eller byter sida i sängen. Jag är inte heller rädd att rulla över honom eller mosa honom. Inte alls! Jag var otroligt rädd för det till en början men insåg väldigt snabbt hur extremt lätt jag sover sedan jag blev mamma. F däremot har inte riktigt samma känsla och det är därför mini får sova med mig.
Fick också en fråga om varför vi har valt att samsova så tänkte besvara den här med. Vi var så himla nykläckta som föräldrar och hade ingen aning om hur vi skulle göra. Det var inget vi hade bestämt eller planerat. Jag vet att jag själv sov hud mot hud med min mamma när jag var bebis. Jag visste att jag ville ha honom nära redan från dag ett men kände inte att jag vågade. Var livrädd att rulla över honom. Därför testade vi att lägga honom i egen säng, vagga eller babynest men han ville inte. Blev bara skrik och ledsna miner. Inte alls konstigt då han liksom bott i min mage under nio månaders tid och varit nära, nära. Första natten hemma från BB var en jobbig natt. Han vrålade natten igenom och var så ledsen. Tarmarna hade börjat komma igång ordentligt och han hade så ont. Och vi som föräldrar var helt slut! Till sist la jag honom på mitt bröst (jag låg själv i sängen) och buffade honom på rumpan tills han somnade. Min tanke var sedan att jag skulle lägga honom i hans egna säng och sedan gå och lägga mig – men jag själv var så trött så jag däckade. Vaknade morgonen därpå med mini på mig och insåg då att det visst skulle gå att sova ihop, precis som jag önskade från början men inte vågade.
Hud mot hud är det som gäller för denna lilla kille och om han får det så sover han nätterna igenom utan minsta gnäll. Och det känns bäst för mig med då jag får ha honom nära och känna honom mot mig hela tiden. Det blir lätt att liggamma också! Så för oss har det blivit det absolut bästa alternativet. Nackdelen blir väl kanske att vi så småningom måste avvänja honom från att sova med oss i vår säng – men det är något vi får ta tag i längre fram 😉
12395365_10208183415964448_961091838_n
PS: Det jag har skrivit ovan är ju bara hur vi gör. Alla är vi olika och allt passar inte alla. Ville bara trycka på det lite extra. <3

Kommentarer

  1. Cathrine

    Jag samsover också med min lilla tjej. Jag vet att det kan innebära en risk, att de blir för varm för henne och så vidare. Men de nätter i början, då hon inte sov med oss, var verkligen kaos, ingen i familjen fick någon sömn. Till slut gav vi vika, och sedan dess sover alla så mycket bättre. Vi är piggare föräldrar och orkar med dagarna bättre. Plus att jag faktiskt tycker det är väldigt mysigt när hon sover nära nära.

  2. Krista

    Det där rådet att inte samsova kom precis när jag fick min son 2013 och livrädd som jag var för PSD fick jag ångest varje gång jag vaknade och råkat somna på natten när jag liggammade. Förstörde sömnen så totalt att behöva hålla mig vaken och lägga honom i hans säng när han ätit klart. Varför är samsovning en risk egentligen? Är det för att om bebisen råkar få tungt täcke över ansiktet eller råkar pressas med ansiktet mot förälderns kropp som den inte får luft? Men nu med lillebror blir det samsovning och så får jag väl putta ner täcket mot fötterna.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Tack för att du delade med dig! 🙂 Vi har täcket på oss alla tre och det verkar gå bra. Har ingen aning faktiskt.. Stor kram och ha en jättefin helg <3

  3. Johanna

    Vi samsov med vår dotter när hon var liten och jag fick höra att det kommer bli såååå svårt att vänja henne av med det. Jag kände däremot hela tiden att är det närhet hon vill ha så är det närhet hon ska få. Men när hon blev ca 6 månader så sov varken hon eller vi bra. Vi bara väckte varandra hela tiden. Vi försökte då med spjälsängen men hon har verkligen hatat den från dag ett! Då lade vi en madrass på golvet i hennes rum och där somnade hon. Vi har alltid lagt oss brevid henne tills hon somnat och sen dess har hon så gott som sovit hela nätterna. Nu fyller hon snart 2 och ibland händer det att hon vill sova hos oss och då får hon självklart det. Jag hade gärna samsovit längre men i vår familj så ville inte dottern. Men så mysigt det är när hon kommer traskandes och vill krypa ner i vår säng! Det jag kanske vill ha sagt är att det inte alls behöver vara svårt att vänja barnen vid egen säng. Det kommer när de är redo! Snart kommer ett litet syskon och jag hoppas att vi kommer kunna samsova längre med nästa knodd.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Tack för att du delade med dig! 🙂 Låter jättemysigt <3 Så kul att barn har en sådan stark egen vilja! 🙂 KRAM och lycka till på kommande förlossningen <3

  4. Hannele

    Vi samsov med barnen när dom var små för det var lättast för mig att bara dra fram bröstet och amma osv och sedan vare mysigt också.
    Idag är mina pojkar 5 och 6 år men den minsta sover inne hos oss än idag..ibland kmr han in till oss på natten och ibland så nattas han här i sängen. Dom sover ju hela nätter men det är mysigt så får man passar man på medan dom är små

  5. Linnéa

    Hej Gabriella!
    Det här är lite off topic, men tänkte fråga om du skulle kunna lista positiva och negativa saker med att bo i Umeå? Förutom att ni har er familj där såklart. Funderar på vart man ska bo i framtiden och om man ska bo kvar i hemstaden (Stockholm) eller inte. Gillar ju Stockholm, men priserna på boende är ju katastrofalt höga och jag drömmer om stort hus med stor familj. Umeå har funnits på kartan länge, men är rädd för att jag ska sakna allt vad Stockholm och storstadslivet innebär… Tack på förhand och för en bra blogg 🙂 kram

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Det är ju väldigt litet och inte så stimulerande kan jag själv känna.. Händer inte allt för mycket och finns inte så mycket att göra. Däremot så är det en bra stad att växa upp i och en underbar familjestad. Tryggt och alla känner alla (om man är därifrån iallafall). Sedan är det ju naturnära, väldigt lite trafik (vilket känns tryggt), nära till allt och man kan cykla eller gå i princip överallt. Det är det jag kommer på just nu iallafall, haha. KRAM <3 🙂

  6. Therese

    Jag sa samsovit med båda mina barn som bebisar Min treåring sover fortfarande hos mig. Nu kommer lillasyster till våren så får se hur vi gör då. Kommer ha ett babynest i min säng där hon skall sova vill inte ligga för nära eller ha henne under mitt täcke

  7. Emma

    Hej Gabriella!
    Älskar att gå in och läsa din blogg och följer dig även på insta och har gjort ett tag!
    Fick en son den 4/11 och vi samsover också! BVC var inte glada, men man känner ju bäst som förälder vad som funkar för sitt barn känner jag! Sen eftersom lilleman äter ca var 4:e/ var 3:e timme på natten så är det smidigast tycker jag 🙂 Sen är det ju mysigt att vara hud mot hud! ♡

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men ååååh tack!!<3 Blir jätteglad 🙂 <3 Stort grattis!! <3 Ja, det är smidigt och mysigt! Håller helt med, stor kram <3 🙂

  8. Emeli

    Vår dotter är några veckor äldre än eran lilla Jason och jag ville också gärna samsova, just för att kunna känna hennes andetag då jag har otrolig rädsla över att hon bara ska sluta andas, men denna lilla tjejen har ratat våran säng från början och vill sova i sin egen säng 🙂 nu har jag vant mig och vi alla tre sover jättebra på nätterna! (Brukar dock alltid mysa en stund på morgonen med henne bredvid mig innan vi går upp :D)

  9. Maria

    Förstår inte hur folk kan tycka det är fel att samsova med sitt barn. Det är upp till varje person, men jag her hellre en nöjd bebis som sover hos/på mig än en som sover själv i sängen och inte sover alls för den är ledsen. Och det är som du säger det kommer den natten barnen sover själv. Men tills dess får man passa på och mysa så länge det går 🙂

  10. Sofie

    Jag köpte en liten dosa som man sätter i bebisen blöja för å ha koll på hans puls och andning och om han skulle sluta andas så vibrerar den och piper så man ska vakna och få igång bebis igen sover mycket bättre på natten bästa investeringen!

  11. maya

    jag är redan nu jätte orolig för spädbarnsdöd, just för att jag läst så mycket! 🙁 usch! men vi ska också försöka samsova, fast jag är jätterädd att vi ska mosa mini sen. Men vi får se vad som funkar bäst för oss. Tror närhet är det absolut viktigaste i alla lägen iallafall. Jason kommer växa upp och va en sån trygg bebis med tanke på all kärlek han får! kramar

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Jaa, jag förstår dig 🙁 Tror inte att du kommer det! Var ju också livrädd för det men man sover så mycket lättare som mamma (jag iallafall). STOR kram och jättetack för så fina ord. Betyder mycket för mig <3

  12. Elin

    Mysigt! Vår dotter på 4 månader visar tydligt att hon sover bäst själv. I eget rum. De första två månaderna låg hon gärna nära men har sedan dess visat tydligt att hon vill vara ifred när hon sover. Haha. Hon är väl som jag. Hatar att ha kroppskontakt när jag sover. Gärna mysa innan men sen vill jag vara ifred när jag ska sova. Hon med. Somnar med att hålla handen men sen vill hon sova själv. Gnyr och vrider sig om jag försöker få henne att somna i famnen. Dock vill hon gärna somna om i famnen om hon vaknar och är ledsen. Har provat att ha henne i sängen men då vill hon bara prata och pussas (bitas) och ligger och sparkar och skrattar åt oss. Går jag istället över med henne till sin egen säng sover hon på tre minuter. Helst i eget sovrum med då hon vaknar så fort Vi rör oss annars. Detta resulterar i att jag får amma henne sittandes i amningsfåtöljen i hennes rum varje natt men det rör sig om 2 gånger á 5 minuter och sen somnar vi direkt efteråt igen så det är inte direkt jobbigt. Sorry för lång kommentar. Ville väl helt enkelt bara dela med mig. 🙂

  13. Elin

    Jag fick en liten tjej den 30 november.
    Vi har samsovit ända sen hon kom. Första veckan var skit jobbig, var orolig för allt. PSD, RS. Känner igen mig när du beskriver att du var tvungen att ” ruska ” till lite för att kolla andningen eller gjorde ett ljud ifrån sig. Det har börjat släppt lite. Och vi sover bra.
    Men något som inte släpper är RS. Och inte för att göra dig orolig. Men till min fråga, har läst att F varit sjuk, är du inte rädd att J ska bli sjuk eller så?

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Förstår dig, samma här <3 Nej, jag är inte så orolig för RS.. Eller jo, självklart är vi oroliga men har försökt att göra valet att inte oroa oss så mycket. Finns redan SÅ mycket att oroa sig för och det blir ju varken sämre eller bättre av att man gör det. Jason har fått hänga med oss i gallerior/affärer osv från dag ett. Men jo, lite orolig är jag såklart (precis som för allt annat nu för tiden, hehe). Stor kram fina du och ha en jättebra dag! <3

  14. Carolin

    Nellie samsov jag med under hela tiden hon är idag 2.5 år började sova i sin säng i somras , hon kommer in till oss på nätterna ❤️. Tycker de e mysigt samsova har alltid varit lättväkt och inte orolig rulla över henne. Likaså med Vincent nu 4 månader men han ligger i sitt babynest brevid mig då Nellie kommer in till oss hon far runt när hon sover :). Jag förlora min lillasyster då hon var 6 månader i PSD :/, hon samsov inte den natten hon somna in . De har alltid varit ett orosmoment för mig att mina barn ska somna in därför vågar jag knappt lämna som utsn tillsyn (ja Nellie är ju stor idag men när hon va bebis så var jag ständigt orolig ). Jag kollar ofta så Vincent andas och inte ör för varmt klädd i vagnen . Han e så fin er lilla Jason . Kram

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men så mysigt <3 Men nej 🙁 Beklagar verkligen.. 🙁 Då förstår jag verkligen din oro. <3 Tack snälla du för så fina ord fina du och stor kram till dig <3

  15. Theresé

    Att samsova är verkligen det bästa, iaf för oss. Både jag och lillan mår bra av det. Vi har en rolig sekvens på bb om det. Vi fick komplikationer som ledde till att jag var nedsövd när hon kom och min man blev då ensam de första timmarna. Han var väl chockad efter allt som hände och tänkte lite fyrkantigt kanske. Men det var kväll så han tänkte att så sover man väl? Så han la henne i en sån vagn som finns på bb och kunde inte Förstå varför hon inte sluta skrika. Tills en barnmorska kom och gav tips i all välmening om att kanske prova lägga henne på sitt bröst. Efter det sov hon på honom i ca 1 månad med undantag för matpauser. Det är inte lätt att vara nybliven pappa ibland.
    Jag är så tacksam för alla ni som bloggar om bebislivet nu. Det påminner om allt det mysiga i början. Vi hade det lite jobbigt pga mina komplikationer, men det fanns mycket positivt också det är så lätt att glömma.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Jaa, det är det bästa för oss med! <3 Tack för att du delade med dig av det! <3 Åh, förstår det… STOR kram till dig och hoppas du har en jättefin dag <3

  16. Cass

    Gabriella , jag tror precis som du att bebis är van vid att vara nära o mår bäst av det efter födslen också. Idag tänker många att barn ska lära sig från start att sova ensamma , som om det vore det bästa . Jag tror på att barn liksom vuxna mår bra av närhet och växer sig trygga och starka genom det . Jag har samsovit med två barn o dom sover själva i sina sängar idag . Kram på er

  17. Malin

    Ååååh de är så mysigt ! min tjej sov i min armhåla första 2månaderna men sen från ena stunden till den andra sov hon hur bra som helst med egen kudde och täcke så vi testa att lägga henne i egen säng och vipps sover hon där hela natten förutom mat paus då.
    de är nu jag som sover dåligt utan henne men så länge hon sover bra och nu får ju jag och sambo mer plats, även om hon nu fått sova mellan oss till hon var så 10 år om de velade sig så 🙂

  18. Caroline

    Vi gör likadant. Vår son är lika gammal som Jason och han sover hud mot hud bredvid mig och småäter 5-6 ggr på natten. Då är det skönt att göra det samtidigt som jag halvsover eller så somnar vi om båda två ganska snabbt. Älskar att sova med honom men ibland är jag lite nojig att han ska få täcket över sig (har hänt några gånger) eller att jag ska råka lägga armen på honom el likn. Har en 7-åring också hon sov i egen säng som nyfödd för det var det man fick höra att man skulle. Ångrar det idag.

  19. Jennie - bäbis, ADD och taxi i Härjedalens fjällvärld.

    Ja det var ju jag som undrade om PSD och är ju själv livrädd. Det kanske har att göra med hur stort kontrollbehov man har också hur pass rädd man är. Men såklart är det även för att det är en helt ny kärlek man känner, starkare än allt annat, det bästa som hänt. ♡ Jag kontaktade en kurator nyligen eftersom jag höll på bli galen av min rädsla och att inte våga somna på kvällarna. Bara att prata med någon utestående om det gjorde mycket och jag blev lite lugnare av det faktiskt. Men rädd är jag fortfarande. Nu är hon snart 7 månader så risken har ju minskat avsevärt, men då kommer såklart andra tankar om sjukdom osv. Herregud om huvet kunde vila nån gång, haha. 😉
    Hon sover i babynestet bredvid mig i sängen, karln sover på soffan för han tycker det blir för trångt, så vi har mycket plats. 😉 men vi samsover även vissa nötter då jag liggammar och det är ju så mysigt!

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men ellerhur!!<3 Så är det verkligen.. Vad skönt att du gjorde det. Hoppas det känns bättre! Haha, men ellerhur 😉 Alltid något att oroa sig över. 🙂 <3 KRAM fina du och tack för att du delade med dig 🙂

  20. ida

    Jag samsover med min lilla pojke på 2 månader med. Lilla problemet är att han helst sover på mig istället för tätt bredvid. Kanske ska testa att sova mer hud mot hud än med pyjamas som nu? Men hur gör ni med täcket? Är rädd att han ska hamna under på något sätt så därför är vi alla ganska påklädda :p

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Så mysigt! 🙂 Vi har dubbeltäcke så alla tre ligger under det. Jag håller armen över täcket precis där Jason ligger så att det ”ligger på plats” eller vad man ska säga 🙂 KRAM <3

  21. Mikaela

    Låter så mysigt tycker jag 🙂 tyvärr har inte vi kunnat göra så rent utrymmesmässigt (liten säng). Just nu är hon inne i en period där hon bara somnar i vagnen (som
    vi sen har i sovrummet) men innan har hon även sovit bra i babynest i spjälsängen.
    Så tanken är ju att vänja henne tillbaks dit men bara vår älskling sover gott så är jag nöjd 🙂 <3

  22. Johanna

    jag skulle absolut inte samsova med min son, för ja var så rädd för PDS. Men! Han vägrade sova någon annan stans än på mitt bröst under mitt täcke.. de va så mysigt o så hade vi de i 6 veckor. Efter de började han bli så tung o ha på bröstet så började med att ha han i sitt babynest brevid mig, så han skulle vänja sig vid sitt nest. Efter typ 2 månader hade han babynestet som trygghet o vi kunde flytta över honom till sin vagga 🙂 men kan medela att han älskade sitt nest så mycket så han var över 6 månader innan vi kunde plocka bort de.. Hehe tack för en super fin blogg!

  23. Johanna

    Vi samsover också med vår 3 månaders, försökte till en början lägga honom själv men det gick inte och med tanke på hur lite han sover på nätterna så får han sova där han sover så vi med får sova. Plus att det är smidigt att bara låta honom sova vidare när han somnat efter amning.
    Storebror samsov vi också med (snart 4 år), idag sover han i egen säng men kommer oftast över till oss om han vaknar på natten. Det är såå mysigt när vi alla sover ihop. Och det viktigaste av allt, alla sover! 🙂

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Men så mysigt! 🙂 Ja, det är verkligen smidigt när det kommer till amningen! 🙂 Håller med dig att det är det viktigaste, kram <3 🙂

  24. Hanna

    Vi har gjort exakt likadant, det viktigaste är att ALLA får sova! Liggamma och samsova räddade mig, ammar mer eller mindre i sömnen så jag är pigg trots att jag blir väckt då och då. Och bebis är nöjd vilket är viktigast.

  25. Veronica

    Samsova är de bästa! Dessutom är det nästan omöjligt att hålla sej vaken när man ammat på natten.
    Jag tycker att de viktigaste som förälder är att rent skita i hur ”man ska göra” och bara göra de som funkar bäst för just en själv och sitt barn. Jag lyssnar bara med ett halvt öra när dom på bvc ska komma med råd (om de inte är nått jag själv undrar över). Är ju endå jag som känner mitt barn bäst.
    Och tänk inte på att avvänja att han sover i eran säng, njut nu:)

  26. Sofie

    Vi samsover fortfarande med vår kille som är 13 månader. Det är ju sååå underbart! Vi håller dock på att få honom att sova i sin säng men får separationsångest varje kväll när jag ska lägga över honom. Sover som en kratta varje natt när man får sparkar rätt i bröstet och ansiktet + har lika lite plats som en packad sardin men vad gör det när det är väldens goaste lilla människa som ligger brevid 🙂 pappa tycker dock inte att det är lika mysigt hehe.

    1. Gabriella Joss
      gabriellajoss

      Hej fina du! 🙂 Det gör jag med! Vågar dock knappt göra dom längre då någon läsare fick för sig att anmäla mig för smygreklam. Så det är bland annat därför jag inte gör dom längre. Så himla tråkigt! Självklart tjänar jag pengar på dom inläggen (vilket jag även har berättat flera gånger) men jag har inte blivit sponsrad för att skriva dom utan lägger själv ner tiden på att plocka ut plagg och produkter jag tycker om att dela med er. Vem som helst kan tjäna pengar på sådana inlägg via blogfame.se eller stylewish.se.. Så ja, jag hoppas att jag kan börja med dom lite smått i framtiden igen. KRAM <3

  27. nathalie

    För oss var det exakt så. Fastän jag ville samsova så var jag fast inställd på att han skulle sova i egen säng, för det är ju det alla säger att man ska typ. Efter två nätter hemma med en ledsen bebis ingen säng, och toknöjd i vår säng, så ändrade vi oss. Han sov jämt hud mot hud och vi sov jättebra och det var lätt att amma. Nu fyller han 2 i mars och sover fortfarande med oss. Och vi skulle säkert kunna lärt honom sova i egen säng, men det är underbart att få krypa ner bredvid honom varje kväll och vakna breve. Plus att han tappar tutten några gånger per natt och då slipper man kliva upp. Vi har just nu inga planer på att han ska sova själv, vi alla tycker att det är underbart att sova tillsammans 🙂 om än lite obekvämt ibland, haha! Och jag tror ändå, helst med spädbarn, att det ”naturliga” är att sova hud mot hud? Tror inte meningen är egentligen att från att ha bott i magen till att ligga helt ensam. Jag och sambon har jämt jämfört med om vi skulle vilja vara den som fick sova helt ensam, medan resten av familjen sover tillsammans, och det vill man ju inte! Men som du säger, alla är olika och alla gör rätt för sin familj 🙂

    1. Elena

      Hej! Vi har gjort likadant som ni och vår son är nu 13 månader 🙂 tycker det är jättemysigt att få sova med honom! Däremot har vi varit väldigt rädda att han skulle ramla från sängen när vi inte är där, ifall han vaknar. Så någon av oss har nästan alltid stannat kvar med honom efter att han somnar. Man låser sig ganska mycket då och får ingen egen tid. Hur gör ni?

      1. M

        Vi var, precis som du Elena, rädda för att vårt barn skulle ramla ut sängen när vi inte var där. Vi hade en babymonitor precis bredvid honom i sängen och det funkade helt okej! Nu lägger vi honom i hans säng och så får han komma över till vår när han vaknar under natten. Det funkar super för oss! Hoppas ni hittar en lösning som passar er 🙂

      2. nathalie

        Vi gör som ni, lägger oss samtidigt som han.. Haha. Nä det blir inte så mycket av den varan alls! Men jag känner än så länge att det är värt det 🙂

  28. anna

    Vår dotter (nu 3,5 år) sov i vår säng från första början pga att det var lättare att liggamma och så somnade vi båda två på det sättet. Jag slöt att amma vid 7 månader men hon vägrade ligga i spjälsängen så vi samsov tills hon var ca två och då fick en vanlig säng. Det tog ett tag innan hon kunde sova helt själv och vi får ligga vid henne tills hon somnar. Nu på senaste tiden har hon vaknar o ropat på nätterna o kommer in o lägger sig vid oss. Kan vara att vi väntar en till när som och att dottern känner av det. Spjälsängen är bäddad o klar men kommer säkert bli lika med den här bebisen mvh anna

  29. Hannah

    Vår lille kille är 2,5 vecka nu och jag är LIVRÄDD för psd. Första veckan var så hemsk så jag kunde börja grina bara jag tänkte på det och vågade inte ens säga orden. Nu har jag bestämt mig för att inte oroa mig för nåt som KANSKE skulle kunna hända utan istället njuta av vår bebis och såklart undvika de som utgör mera risker. Men vi samsover också. Har testat ha honom i babynestet mellan oss men där har han sovit kanske 2-3 nätter annars är det på sidan tätt intill mig som gäller då han somnar så efter vi ammat, och det känns nog bäst för både honom och mig.. Det där med att avvänja till egen säng sen får bli nåt att ta tag i då när det är dags för det. Men jag skulle aldrig låta honom sova i egen säng ensam såhär tidigt. Det skulle kännas så hemskt tycker jag!

  30. Susanna

    Känner så väl igen mig i det du skriver och håller helt klart med. Våran son som snart blir fem månader sover också med oss i sängen och har gjort det sedan han föddes. Det är både mysigt och praktiskt! ☺️

  31. Sara

    Det är riktigt mysigt att samsova, dock har inte vi gjort det så mycket. Det blev lite i början när lilleman var nyfödd.
    Vi har två nittio sängar (ställbara) så det blir inte så mycket yta att ligga på, trots att lilleman inte tar så stor plats 😉 Vi har haft han i ett babynest mellan oss, men då varit tvungna att bulla upp med filtar i springan.
    Nu sover han i en moseskorg bredvid mig. Det fungerar bra och jag tror nog att vi alla tre sover bäst så. Så småningom är tanken att lilleman ska flytta in i sitt rum, men det är ingenbtådska 🙂
    Kram

  32. Nathalie

    Jag samsover med båda våra barn, en på 2,5 år och en på 6 månader (jag sover mellan dem) och de har fått sova så mycket det vill och behövs med mig och sambon sedan de föddes. Det viktiga, tycker jag, är att alla får sova, oavsett vart det blir! Sedan tycker jag det är jättemysigt att samsova också! ❤️

  33. JennyJenny

    Var inte orolig för sen (med samsovning m.m) var glad för det som funkar nu. Faser kommer och går och i takt med att han blir äldre så hittar ni nya vanor. Det är väl vad jag lärt mig på 1,5 år som mamma. Var ganska orolig för hur man skulle hitta rutiner m.m. Men sånt löser sig 🙂

  34. M

    Jag sov också mycket hud mot hud i början. Min pojke är i dag 3 år och sover fortfarande i vår säng! Men jag vet ju att han inte kommer sova här när han är 15 liksom, så vill passa på att gosa innan det är försent 😛

×

Om Gabriella Possler

Hej på dig och vad kul att du har hittat till min blogg! Jag är 25 år, lycklig i livet och mamma till två underbara barn. Bor i mitt drömhus som byggdes 2017/2018, jobbar som mäklarkordinator och driver en av Sveriges största bloggar. Hoppas att du ska tycka att det är kul att hänga med i både med och motgång, ta del av min träning, goda recept, livet med barn och att bolla allt samtidigt som mamma och egen företagare. Kram!


SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR
gabriellajoss@hotmail.com


INSTAGRAM:
@gabriellajpossler


Policies
Cookie- och integritetspolicy


BANNERANNONSERING
Kontakta Stylewish