Åh fy vad hemskt..! Jag jobbar som brevbärare samtidigt som jag studerar och man får se så mycket hemskt när man kommer så nära inpå folks hem. Man får en chock över hur folk behandlar sina barn, tragiskt! Jag kan inte förstå hur man kan bete sig så mot ett oskyldigt litet barn!

Nämen usch vad hemskt!!! Nu har jag oxå ont i magen!;(

Oj vad med kommentarer du fått på det här inlägget, intressant att läsa andras tankar. Jag läser till sjuksköterska och har idag haft en heldag om pediatrik och omvårdnad av sjuka barn. Det diskuterades även en stund kring ingripande vid misstanke om att ett barn far illa. Det går alltid att göra en orosanmälan till Socialtjänsten (förutsätter att man vet vem det är/har ett namn) utan att behöva uppge mer än ytligt vad som ligger bakom ens oro.
Vi diskuterade även barns rättigheter. Visste du att USA är det enda landet som inte skrivit under FN:s Barnkonvention? Och att extremt få länder i världen har lagstiftat emot barnaga. Här finns en bild på ”Barnens världskarta”. (https://www.raddabarnen.se/imagevault/publishedmedia/vn1mpuylh8me6pfrne0o/R-dda_Barnens_v-rldskarta.jpg) Det är oroväckande, fruktansvärt och sorgligt. Men det får mig också att tänka kring kulturer och vad vi influeras av och att vi är ett unikt land som håller på att göra barnkonventionen till LAG och som förbjuder barnaga. Kanske är det någonting att inspireras av, eller stödja sig mot. Kanske är det så att med det i ryggen skulle vi kunna våga sätta ner foten i sånna situationer som du beskriver. För barnens skull.. Mycket lösa tankar här, jag provpratar…! 😉
Som sagt, orosanmälan är aldrig fel. Barnen är vår framtid. Oh how cheesy, men så sant!

De föräldrar som beter sig så behöver hjälp. De mår kanske väldigt dåligt eller kanske har de någon diagnos. Sen finns de ju dem som är uppvuxna under dåliga förhållanden. Det är ju trots allt ens föräldrar/vårdnadshavare som formar en i grunden. Växer man upp med kärlekslösa/elaka föräldrar så är det ju en risk att de beter sig lika illa mot sina barn,
Jag tycker att man som okänd ska kunna säga en vänlig kommentar och tala om att man inte säger sånna ord till sina barn. Dock lär man få tillbaka en arg och spydig kommentar och då får ju barnet åter igen se på ”dåligt uppförande” från sin förlälder. Så det är ju svårt det där, vilket som egentligen är bäst. Låta bli eller ingripa :/
Som vän eller släkt tycker jag absolut att man ska ingripa och söka hjälp åt personen i fråga. För barnets bästa! Och även för förälderns skull såklart.

Åh det gör mig också ledsen! Såg också något liknade nyligen i Göteborg… En som bar sin lilla bebis i bärsele och rökte samtidigt! 🙁

Det är så himla svårt. och lätt att man efteråt tänker att man borde sagt något. Men tänk såhär, att nästa gång gör du det. Jag har länge sett ett barn fara illa av sin pappas alkoholmissbruk, så länge att jag tillslut kände mig skyldig till att barnet faktiskt for illa eftersom jag inte gjorde något, civilkurage heter de tydligen enligt soc när jag gråtande ringde dom efter att ha sett hans pappa köra iväg med pojken efter att ha druckit en flaska whisky. Jag fick jättebra bemötande av soc och idag sägs det att pappan har lugnat ner sig med alkoholen. Bättre att göra något än inget alls. Sen att ngn ger sitt barn Cola. Det vet jag inte riktigt, finns värre saker helt klart. Men förstår att de måste sett helt galet ut.

Sjukt. Vissa människor ska inte ha barn enligt mig.
Jag var med om en sjuk grej i helgen, gick förbi ett torg, och hörde på flera meters avstånd ett barn som skrek, så när jag når torget ser jag att det står en barnvagn ca 2 meter från vägen, och i vagnen ligger en liten bebis och skriker. Det blåste MYCKET och barnvagnen rullade typ en och en halv meter mot vägen och då fick jag panik så springer fram till vagnen,. Står där i säkert en minut innan det kommer en man och säger att det är hans barn. Jag var så jävla arg och chockad. Och min gissning är att han spelade Pokémon GO och därför glömde bort sitt barn, usch. Så jag tycker man ska ”lägga sig i” om man ser att barn far illa.

Båda mina föräldrar var rökare från födseln och mitt sovrum var rummet med balkong. Tvivlar på att de medvetet blåste rök i ansiktet på mig men det har någ ganska säkert hänt… På det fick jag dricka just coca cola i nappflaska innan ett års ålder och under hela uppväxten. Förstår situationen med att det är ohälsosamt men jag var varesig en hyperaktiv eller överviktig unge eller märkt något negativt i min hälsa i vuxen ålder. Är 24 idag och lika frisk som vem som helst 👍
Skrika fula ord efter sitt barn tycker jag dock inte är ok så i den situationen kan jag hålla med om att jag också skulle reagera!

Sånt här gör så man mår så dåligt. En av de jobbigaste effekterna av att vara förälder är när man ser sånt här, man vet liksom inte vad man kan göra. Vi gick i samma föräldragrupp som ett annat par förra sensommaren (våra respektive söner är båda födda hösten 2015) och då vi bor i en liten stad där alla i stort sett vet allt om alla så vet jag att dessa föräldrar bor i ett av de ”äckligaste” lägenhetshusen, båda är arbetslösa, har massa skulder hos kronofogden osv. Då vi umgås med en släkting till paret har vi också fått höra om hur pojken vid ett hembesök från BVC varit undernärd och det bara var en tidsfråga innan socialen skulle ta hand om honom. Mitt hjärta brast, han är så himla söt och liten och oskyldig och förtjänar bara den bästa uppväxten.
Häromkvällen såg jag paret och sonen på ICA och den lille killen låg i en för liten overall som inte täckte fötterna, han bara tittade slött i sin vagn då de gick ut ur affären i ösregnet, utan regnskydd och då han dessutom låg framåtvänd i vagnen så fick han allt på sig. Där satt min son glatt i kundvagnen och sprattlade med benen medans vi halvsprang mot bilen och jag ville inget hellre än ta med den andra lilla pojken hem, pussa på hans små fötter och bara mysa.
Man ska vara försiktig med att döma andra eftersom man oftast aldrig vet hela sanningen, men just i det här fallet så vet jag att det inte är bra och det gör så himla ont i mig. Alla barn. i hela världen, förtjänar att få vara och känna sig som det mest värdefulla som finns. <3

Det med mamman i matbutiken, man vet ju aldrig om just den mamman har någon form av funktionsnedsättning och inte kan hjälpa att hon skrek just så på sitt barn så sådant tycker jag inte att man ska lägga sig i. Alla har olika förutsättningar och liv som man inte vet någonting om och då kan det bli väldigt fel om en främmande människa lägger sig i någonting man inte har kontroll över.

Fy vad hemskt! Jag tycker likadant som du att det är upp till var och en hur man uppfostrar och vad man har för regler hemma. Men såna här saker är ju INTE alls bra för barnet/barnen. Jag tycker att man absolut får reagera om något inte är bra för barnet. Kram <3

Jag tycker man måste ingripa om man ser att någon skadar sitt barn genom att slå eller dra eller liknande. Man ska försöka ta reda på namn mm och göra en anmälan till socialtjänsten då föräldrarna behövde hjälp likaså barnet! Jag tänker att om man gör så mot sitt barn (slår/drar/skriker) framför andra människor hur är man då mot barnet hemma när man är själva?. När det gäller godiset/Coca-Cola samt rökningen är detta svårare tycker jag men också direkt skadligt för barnet…..

Ja jag tycker man får säga till, man får ingripa när det är såna hemska ord som jävla äckliga ungjävel och grejer. Det är psykisk misshandel tycker jag och borde sägas till om. Alltså det andra, jag önskar man kunde säga ifrån, säga till att ”hur kan du röka PÅ ditt barn…” men undrar om det egentligen skulle göra någon nytta? Skulle nog skapa mer bråk och skrik från personen än nytta. Om man är en person som faktiskt kan blåsa rök på sin egna bebis, skrika hemska saker och ge skit som beroendeframkallande skit i nappflaskan så vad tror du att det är för personer då?! Jo folk som skiter fullkomligt i sina barn, folk som inte har det där i sig att bry sig, att ha den ömma kärleken en mor har så vad gör det om du säger något? Skapar bara problem.
MEN det gör mig arg, riktigt arg över att det finns såna personer, såna människor som beter sig så mot sina absolut viktigaste och bästa ägodelar på den här planeten. Fyfan säger jag. Arg och ledsen!

Jag tycker som dig att det låter helt fruktansvärt att det finns mammor som gör så mot sina barn. Jag tycker det är helt vidrigt när gravida röker också, men dessvärre tror jag inte att det är någon idé att säga ifrån. Troligtvis vet de redan om hur farligt och skadligt det är för barnen, men har helt enkelt valt att bortse från det då de antagligen inte kan sluta röka eller helt enkelt intalar sig själv att det inte är någon fara. Jag tror bara att de kommer bli arga och ändå fortsätta att röka. Det är aldrig försvarbart eller okej att göra på det sättet, men jag tror inte att du kommer med ny information för dem som gör det, de är helt säkert fullt medvetna om vad de håller på med.
Det andra du skrev om låter också helt sjukt… Där vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Det är ju väldigt känsligt att säga till ngn annan hur de ska uppfostra sitt barn.

Hej! Jag tycker att det är okej att ingripa om det är fara för ett barns liv eller hälsa. Man får räkna med ilskna kommentarer tillbaka för lets face it, man vill som förälder ALDRIG höra av någon annan att man inte vet sitt barns bästa. Men ibland måste man få höra andras synpunkter för att få en tankeställare och göra om-göra rätt💕

Usch jag gråter! Jag hade fan gått fram! Jag hade inte stått ut :'( alla gör olika men det där är rent ut sagt fel och inte för barnens bästa!! Har en bebis på 8 veckor och set finns inte i min värld att man behandlar en barn på det sättet!

Jag såg en pappa slå till sin dotter på ca 2- 3 år när vi var på semesterresa. Då kunde jag inte hålla mig utan skrek åt honom att sluta och att han borde skämmas. Då tänkte han ge sig på mig istället men min man och några andra som råkade vara i närheten steg emellan. Jag förstår bara inte hur man kan ge sig på ett försvarslöst barn på det viset!? Stackars flickan bara grät… 🙁

Cola och godis skulle jag inte ge något av mina barn under 1 år. Egentligen inte under 2 år heller.
men när det finns äldre syskon så är det där jättesvårt.
Coca cola dricker inte ens min 4-åring. Jag avstod från Coca cola under mina 4 sista graviditeter.
Innan var jag beroende.
Å så det här med att röka med barnvagn.
Det är ett val jag tycker att man borde göra redan när man får veta att man är gravid.
Försöka att sluta .

Jag tycket det är en plikt att säga ifrån i många lägen, att aga barn är olagligt!

Fyfan.. Såg en höggravid kvinna utanför Ikea för några veckor sen som Stog och blossa på sin cigg. Mådde illa. Kan man inte prioritera sitt barns hälsa före sitt ego är man inte redo att skaffa barn enligt mig 🙁

Reagera alltid en gång för mycket än en gång för lite. Jag råkade illa ut när jag var barn och jag önskar att någon hade haft stake att säga till och ringa polisen!

Jag tycker verkligen man ska säga ifrån när någon skriker sådär till ett barn. Vad är det värsta som kan hända? Man måste göra det för barnets skull. Jag tror man ångrar sig mycket mer om man inte säger något än om man bara går därifrån. Om en förälder kan bete sig sådär öppet framför andra människor så undrar man ju vad den är kapabel till bakom stängda dörrar..
Sen förstår jag att det är läskigt och obehagligt att säga till en främmande människa, men det är det värt.

Det är väl en ren självklarhet att ingripa när man ser att ett barn blir illa behandlad av sina föräldrar? När det dessutom är offentligt så kan man ju vara tänka vad som händer inom stängda dörrar. Mm det är min åsikt, alla tänker vi olika.

När man ser att ett barn far illa, fysiskt eller psykiskt ska man ingripa. Även om det inte gör nån skillnad där och då och att föräldern kanske inte ändrar sig så tycker jag man ska ta barnperspektivet här. Tänk dig att bli illa behandlad och inte har möjlighet att stå upp för dig själv, hur mycket betyder det inte för barnet att någon stod upp för hen? Även om barn är små så förstår de så mycket mer än man tror. Om hela världen ser på när de far illa och ingen säger att barnet är värt mer än så, hur ska den någonsin kunna tro mer om sig själv och få självkänsla? På mitt jobb brukar vi säga att vi är varandras arbetsmiljö, detsamma här på nått sätt: vi är i varandras världar och vi kan göra skillnad för varandra. Allt för ofta intar vi föräldrarnas perspektiv o känslor, att de kan bli kränkta o man är rädd att göra dem arga, jag önskar man istället i första hand tänkte på det lilla barnets perspektiv och stod upp för dem eftersom de inte kan själva… <3

Hjälp…ryser på hela kroppen och blir nästan gråtfärdig. Jag skulle må så dåligt av att se detta. Kan ju lova att båda dessa fall bryter mot barnkonventionen, detta är ju kränkning, vanvård och misshandel. Man kan alltid kontakta socialen. Men man får hoppas att ex förskola eller bekanta larmar som träffar dem ofta. Alla föräldrar kan ju ha en dålig dag men usch detta var hemskt:( Förstår att ni inte gjorde något man blir ju så chockad i stunden! Kram <3

Hemskt! Är helt på samma linje som du. Idag när jag var i butiken kom en mamma med sina barn (två stycken ungefär 3-5 år gamla) körandes. Hon öppna fönstren och lämna dem i bilen medan hon gick in i butiken och handlade. Barnen skrek och stred med varandra så fruktansvärt och mamman skrek åt dem medan hon gick in i butiken. Jag blev utanför butiken och vaktade dem bara för att jag inte kunde förlåta mig själv ifall de skulle ha hoppat ut ur bilen och det hänt något hemskt. 🙁 när mamman kom tillbaka så gick jag in till butiken själv. Varför sa jag inget åt henne? Skulle det ha varit rätt? Jag tycker nämligen inte det är rätt att lämna så små barn ensamma i bilen som var parkerad vid en stor väg i rusningstid. 🙁

Jag förstår dig, jag hade också reagerat! Eftersom jag jobbar med barn hade jag inte kunnat låta bli och säga ifrån om barnet far illa. Men de är alltid känsligt att påpeka någon när de kommer till uppfostran av barn

Hej Gabriella!
Jag tror att det i extrema fall kan vara viktigt att ingripa, även om det krävs mycket mod hos en själv.
Men jag tänker att man som vuxen kan visa för barnet att det där beteendet inte är okej. Man får försöka tänka sig in i barnets situation och agera för dennes skull. Det kan ju förhoppningsvis leda till att barnet ser att det finns schyssta och vettiga vuxna också, om de lever under konstanta påhopp, hårda tag och glopord eller vad det än kan va.. Och kanske att de vågar vända sig till någon om det är riktigt illa.
Kan bara tänka själv på att vara utsatt och många som tittar på men ingen vågar göra något. Men som sagt, lättare sagt än gjort tyvärr. Sen vill jag absolut inte heller lägga mig i hur folk uppfostrar sina barn osv. Men när ett barn uppriktigt far illa, känns det som en annan grej.
Ps. Tycker jättemycket om din blogg! Har en son som föddes i början på oktober, så har varit spännande att läsa både om graviditeten och J:s utveckling (och allt annat förstås!) 🙂

Tycker verkligen att man ska säga ifrån! Nu när jag läste blev jag verkligen arg inom mig! Hade verkligen velat skrika åt dessa mammor. Kram<3

Får och får. Ja, men jag tycker personligen inte att man borde, för just som du säger, det är upp till var och en. Jag såg i mitt gamla (lite sämre) bostadsområde jättemånga mammor som rökte när de gick med barnvagnen. Brukade bara titta lite konstigt, och hoppades väl på att de förstod mitt misstycke, samtidigt som jag är ganska säker på att alla visste att det inte är bra att röka (ingen KAN väl ha missat?). Även om folk skriker åt sina barn, hade jag nog inte sagt till (möjligen om någon slog sitt barn), för jag tror inte det hade hjälpt. Även där tror jag de flesta VET att man inte ”borde” skrika och vara dum mot sitt barn, så jag tror min tillsägelse hade blivit överflödig. Med godis och coca-cola.. ja där tycker jag verkligen folk gör som de vill, socker är ju inte lika med råttgift, så vill dom ge barnen godis, så gör det. Kommer själv ge mina barn godis (men kanske inte under ett år, och inte coca-cola i nappflaska), för jag tycker det är lite hysteriskt med sockerhetsen. Jag hade inte ändrat mig om någon mamma sagt till mig att det var dumt att ge godis till en 3-åring, för det vet jag att många tycker, men jag ändrar ju inte min åsikt för det. Håller med dig om att det är svårt att veta, hade också känt som du, ”borde jag säga till?”, kanske till och med med coca-colan, för det känns ju lite fel trots allt.. Tror tyvärr bara att mamman eller pappan man ”säger till” mest blir sur, och sedan gör vad de vill ändå. Vi kan ju inte kontrollera vad andra gör hemma eller när ingen ser ändå. Är man en oansvarig förälder, så är man, tror jag. Och det blir ju oftast så otrevligt när man ska leka moraltant, haha. Så lite kortfattat så tycker jag att man själv ansvarar för sitt eget barn och inte lägger sig i, om det inte gäller rent livsfarliga saker. Huruvida någon vill klä en pojke i klänning eller ge godis och coca-cola är ju en åsiktsfråga, så där tycker jag man sköter sitt eget. Rökning borde man väl då egentligen säga till om, efter som det ÄR riktigt skadligt, men jag hade som sagt aldrig orkat ta den konflikten då jag inte tror att det leder någon vart. Hehe nu blev det lite långt, men så tycker jag. Kram!

Usch, blir så ledsen när jag läser detta! 🙁 Det är så sjukt att vem som helst får bli gravid, en knarkare, alkolist mm. Men skulle du lida av ofrivillig barnlöshet och vara en exemplarisk föräldrar, är det ändå många års väntan att ev få adoptera!

Jag tycker absolut att man kan säga något om man hör eller ser någon behandla sitt barn på ett mycket olämpligt sätt. För barnets skull, så barnet vet att förälderns sätt faktiskt inte är ok. Men det är så klart lättare sagt än gjort för oftast blir man så chockad så man hinner inte riktigt uppfatta vad som händer.. 🙁

Jag hoppas varje fall att jag i rök situationen och situationen i Göteborg hade reagerat och åtminstone sagt något. Men man vet ju aldrig hur man agerar när man väl är där! Tycker verkligen att de hade varit okej att göra de i sådana situationer, usch!

(I fallet med föräldern i Gbg)
Som pedagog, förälder och vuxen så JA!
Självklart!
INGEN stod vid min sida när jag t.ex fick stryk som barn. INGEN. Inte mina fröknar absolut ingen. Alla såg det men ingen sa ifrån.
Coca Cola och godis… Man kan inte säga till någon om det… Det är ju upp till var o en precis som ni väljer vegetariskt till J.
Eller som en muslim väljer ej fläsk.
Eller någon från jehovas som ej ger blomdmat osv. 🌸

Men herreeee 😯😯 hade också blivit chockad. Jag tycker det är så fel!! Barnet i vagnen kan inte göra ett val att undvika röken. Den blir ju tvingad att andas in röken från mamman. Fy.. och barn kan inte heller gå och välja vad de ska äta i den åldern utan de är föräldrarnas ansvar. Förstår inte hur vissa tänker. Enligt mig är detta helt fel och jag tycker synd om de barnen 😢

Alltså hur kan man ge sitt barn läsk?!?! Blir tokig haha. Jag har inte barn men har sett tillräckligt med dokumentärer där tandläkare får dra ut barns små tänder för att dom har blivit helt förstörda och i värsta fall ruttnat ända in i roten av tanden, bara pga att föräldrarna har gett läsk och godis, det spelar då ingen roll hur mycket man borstar.. Att se barnen ligga och skrika och gråta när dom vaknat efter ingreppet är fruktansvärt.

Jag är själv inte mamma (än) men om ca en månad. Wihooo. Men tycker personligen att det är upp till var och en som du skriver i början. Kanske ändrar åsikt när jag själv har en liten bebis. Men tänker att man inte ska dömma någon så hårt av en sak man sett. Colan tex är inget jag skulle ge min bebis men om nån annan gör det så skulle jag inte bry mig då jag inte har med de att göra. Sen som du skriver att mamman åt godis, förstår jag heller inte egentligen vad de har med saken att göra? Det är väl som om någon skulle ha fördomar om dig gentemot att Jason inte får äta kött bara för att du inte gör de osv osv… om du förstår vad jag menar?
Sen de med rökningen att en ”normal” mamma medvetet skulle blåsa in i vagnen finner jag verkligen ingen logik i alls. Tänker och hoppas att hon var väldigt stressad och inte hann tänka steget före och att det var en engångshändelse. Men jag förstår din poäng också! Inte meningen att detta skulle vara en negativ kommentar eller så! <3
Tänker nog ganska mycket eftersom jag själv som sagt snart är mamma, och jag vill inte bli dömd av andra att vara en dålig mamma om jag tex skulle råka göra något misstag som nån ser o lägger märke till.. hoppas du/ni förstår vad jag menar. Kram

Nej usch :(((( Förstår att du blev ledsen och upprörd!! Och jag tycker absolut man skall säga till. Det är civilkurage. Jag tänker göra det åtminstone om jag vittnar något liknande. Värsta som kan hända är att mamman inte bryr sig eller tycker man är oartig, men det är inte så farligt tycker jag. Nej fy, stackars små barn som får så dåliga förutsättningar i livet :'(

Åh, får så ont i magen när jag ser liknande situationer! Man vill bara säga till men samtidigt så blir det ju väldigt svårt att lägga sig i hur någon annan gör…
Har också en situation med en tjej som ger coca-Cola & McDonalds till sin 1 åring, biter mig verkligen i läppen för att hålla tyst. Så mycket socker & onyttigheter till ett barn som inte vet bättre själv!!
Min största last i livet är att jag själv är rökare, men är väldigt noga med att inte ha min son i närheten av röken. Är vi ute så får någon annan ta vagnen isåfall!
Nej usch, det är så svårt detdär med att säga till någon. Man vet ju att dom kommer ta illa upp?!

Det där med rökning vid ett barn kommer aldrig vara okej enligt mig. Min sambo röker och vi har barn, men när/om han känner sig illa tvungen att röka om vi är ute på en promenad så går han alltid flera meter bakom oss, och tar sedan ett tuggummi efter han rökt. Jag avskyr egentligen cigaretter, så vidrigt.
Jag kan på ett sätt förstå VARFÖR mammorna agerade som de gjorde, men jag kan inte förstå HUR de kan göra som de gjorde.
Den arga mamman hade nog inget tålamod kvar om barnet varit jobbigt (jag har själv varit där, känslomässigt), så att hon fick ett frispel kan jag förstå. Eller, jag känner igen mig i känslan. Men hur hon agerade var absolut FEL. Är man helt slut/irriterad på sitt tjatiga barn så skall man ta ett lugnt andetag och förklara för sitt barn att vad hen gör är inte okej också beskriver man konsekvenserna som kan bli om barnet fortsätter. Och fortsätter barnet, ja då lägger man bort varorna och går. Lugnt och sansat. Man skriker aldrig och nedvärderar ett barn för hens handling. Det är inte uppfostran.
Och den andra mamman med godiset låter som en riktig lat person. En sådan som tar första bästa utväg. Hon har redan förstört för sitt barn från första början och det kommer ta en lång tid innan det barnet avvänjer sig från ett sockersug. Så sjukt tråkigt att både se och höra sådant.
Jag tycker aldrig man skall lägga sig i någon annans uppfostran, men om det förekommer våld eller svordomar hade jag själv haft svårt att stå emot..

Jag jobbade på en butik en gång och såg en mama slita tag i sitt barn, skrika åt henne och lixom kastade iväg henne på något vis. Jag blev helt ställd. Jag blev stående i chock hur någon ens kan göra så? Jag frågade mina kollegor hur man gör i sådana situationer, och som personal ”får man” skälla ut eller skrika åt personen (som jag var sugen på att göra när chocken lagt sig) men som anställd får man gå fram och säga att man inte tolererar sånt beteende.
Skulle jag se något hemsk på stan skulle jag inte tveka en sekund att säga till när det kommer till hemska kommentarer eller våld mot barnet.

Ja man får ingripa, vilket jag även tycker är bra om man gör så natt föräldern i fråga kanske kan bli medveten om vad den gör som andra tycker är fel. Jag jobbar inom socialtjänsten med just utredning, och det händer att ”anonyma” på stan har gjort en anmälan för att de sett något som de reagerat på, tex om någon tagit hårt i sitt barn, skrikit fula ord etc. Sen kanske det visar sig att familjen inte är i behov av stöd, men då har de i alla fall fått upp ögonen och blivit medveten om att andra reagerar på ens uppfostringssätt. MÅnga är rädd för att anmäla till soc, av rädslan att ”vi tar barn” men det fungerar inte riktigt så. Vi vill vara ett stöd och hjälp till familjer som kanske har det svårt, man kanske behöver stöd och hjälp i föräldrarollen, andra strategier till hur man ska göra vid ett sådant fall som du beskrev hade hänt i Göteborg på Ica. Det är inget fel med att ta hjälp av socialtjänsten!
Kram!