Detta kommer på tal gång på gång här hemma. Vi vill gifta oss igen, hålla en stor fest för nära och kära. Jag vill ha en vacker klänning, en ny ring.. Ceremonin ska vara välplanerad och vi vill hålla hög standard på allt. En underbar fest efteråt! Jag har två visioner om bröllop. En av dom är utomlands på en vacker strand och att få flyga ner familj och vänner dit hade ju varit en dröm. Min andra vision är ett sagolikt slott där jag verkligen får vara prinsessa för en dag. Naturnära och lite avlägset från allt ska det vara.

Jag tycker att det är så jäkla svårt att prioritera och fördela pengar. Vi vill SÅ mycket – jag och F. Och jag vet att vi är galet unga men ni vet den där känslan när man vill att alla ens drömmar ska gå i uppfyllelse NU NU NU!? Jag har den känslan ofta. Speciellt om kvällarna när jag har tid att fundera och reflektera. Vi vill spara alla pengar till husbygge samtidigt som vi vill resa och samtidigt som vi vill förnya våra löften och lägga ner större summor på ett rejält bröllop. Det är inte bråttom egentligen.. Inte alls. Men vi VILL så gärna! Det är nästan lite jobbigt ibland hur mycket man vill hinna med under tiden man lever. Samtidigt så är det roligt och spännande! Det ger en glöd och livslust. Man blir motiverad och taggad på att leva. Det är verkligen både och! Nej fy, det kliar i mina fingrar. Så mycket projekt och tankar! Tänk om man vore miljonär!? Då skulle det å andra sidan inte finnas något att jobba och sträva mot. Det är halva grejen på något vis.

Något jag tycker om med vårt liv är att vi har byggt upp det helt själva. Vi började på NOLL och har kämpat mot något gemensamt hela tiden. Vi blev ett par, flyttade ihop, tog studenten, F tog körkort, vi skaffade jobb, skaffade hundar, nytt boende, flyttade till en annan stad, bollade ekonomi, hem, djur och allt det där.. Sedan kom Jason och nu sitter vi här i vår nyköpta bostadsrätt, 21 och 23 år gamla. Jag är stolt över oss och allt vi åstadkommit. Det är bra att kunna be om hjälp men vi har faktiskt aldrig gjort det. Vi har kämpat så enormt i perioder för att kunna försörja oss och rodda allt annat som man ska göra i ”vuxenlivet”. Vi har gjort det bra tycker jag. Nej, nu börjar jag svamla här, haha! Men ni förstår nog vad jag menar. Det är en skön känsla att se tillbaka på dom sex åren som varit och inse hur mycket man har gjort och uppnått. Hur mycket vi har utvecklats både individuellt och som par. Om ytterligare fem år så sitter vi kanske vi vår drömvilla, har två ungar till och planerar bröllop nummer två. Det är det som är min målbild iallafall. Man vet ju aldrig vad livet kommer att ge och erbjuda och det är häftigt hur man får välja att promenera på olika små stigar längs med den stora vägen genom livet. Man får två olika stigar att välja bland och man får välja den som känns bäst just där och då. Det är faktiskt så jag ser livet. Som en stor och lång väg med små avstickande sidospår som i slutändan ändå leder in på den stora vägen igen. Och där vandrar man år efter år.

På tal om ringar så ser ni ungefär hur jag vill ha nästa ring här ovan. Jag vill byta ut ringen jag har idag mot en sådan här modell när vi förnyar våra löften. Helst vill jag byta ut båda ringarna och ha en kombo av dom två ringarna ni ser på första bilden. Kanske inte exakt så men i princip! På ett ungefär =) Bilderna lånade jag från hallbergsguld.se och albrektsguld.se.