Vad är den största skillnaden mellan att ha ett och två barn? 

Dubbelt så mycket kärlek! Det är galet att man faktiskt KAN älska sitt andra barn precis lika starkt som man älskar sitt första (fast man tänkte under hela graviditeten att det var en omöjlighet). Känslan av att inte räcka till är ju också ett faktum ibland när den stora vill ha all uppmärksamhet och den lilla behöver dig till fullo. Jason hade ju också hunnit bli så pass stor innan Jolie kom att jag kunde starta en film och låta honom se medan jag tog en snabbdusch. Nu är det ju 180% fokus igen då lillasyster inte kan vara själv i en sekund. Så det är svårare att göra sådant. Men det är inget jag ser som ett problem. Var sak har ju sin tid.

Fick du några bristningar under dina graviditeter? Smörjde du med något särskilt?

Nej.. Eller en pytteliten över min navelpiercing men den syns inte nu när magen dragit ihop sig. Med Jason i magen smorde jag magen varje morgon och kväll. Hade en gravidolja från LCC och använde även kokosolja. Med Jolie i magen så glömde jag bort att smörja.. Gjorde det ibland men absolut inte varje dag. Ibland gick flera veckor utan att jag smorde. Då använde jag en olja från Weleda och kokosolja.. Tror jag hade någon mer också som jag inte minns.. Men var inte så noga vilken utan tog bara det jag hade hemma.

Är ni rika? Nya inköp hela tiden? Nybyggt hus? Hemma tillsammans länge med barnen? 

Haha.. Tycker denna fråga är så svår.. När är man rik? Jag tycker att jag är rik på både kärlek och pengar men samtidigt så vet jag ju att jag absolut inte är särskilt rik ekonomiskt om man jämför med många andra som kan resa hur mycket som helst, bo i ett hus för 10 miljoner, köpa precis vad dom vill, ha ett enormt sparande. Vi har inte så jättemycket pengar sparat då vi la in det mesta vi hade i huset och nu började om på noll igen.. Jag tycker att vi har det bra och klarar oss, vi kan spara en del men vi har också mycket utgifter… Vi kan också unna oss och det vill jag fortsätta med då man aldrig vet hur morgondagen ser ut. Vill spendera tid med familjen, göra små utflykter, hitta på saker.. Så det går lite upp och ner på sparkontot. Vi har absolut inte pengar i överflöd om man säger så men det räcker och blir över och vi har det gott. Och det som gör oss rikast är att vi har varandra. Skulle kunna bo ute på gatan så länge jag fick ha min familj nära mig. Det är det viktigaste jag har.

Har du några ”men” kvar efter förlossningen/förlossningarna? Något som gör ont eller så?

Nej, inget alls.. Eller jo, haha! Jag har hemorrojder till och från. Hade aldrig det innan jag fick barn men det kom en del (speciellt under andra graviditeten) och nu har jag svårt att bli av med dom.. Dom kommer och går och det gör förbannat ont! Fy.. Önskar ingen det. Men samtidigt så finns det ju värre saker man kan vara med om så jag klagar inte direkt. Men om jag måste nämna något.

Bästa tipsen för att hålla under småbarnsåren? Hur håller man liv i relationen? 

Jag tror att det bästa tipset jag kan ge är att man måste acceptera förändringen. Vi säger alltid att ”just nu är det såhär men om 20 år så kanske vi sitter i var sin solstol på en strand i Maldiverna”. Vi ÄLSKAR båda två att ha småbarn och vill ha flera till om vi får och det går. Men vi vet ju också att vår relation förmodligen hade varit mycket mer romantisk och passionerad om barnen inte fanns 😉 Stundvis hittar vi ju till det igen men oftast är det ju vardagslivet deluxe vi är inne i. Man kommer ju liksom inte ifrån att barnen behöver 100% fokus och att man måste byta bajsblöjor, inte hinner duscha alltid eller kanske inte får till en datekväll två gånger i månaden. Man får se det charmiga med vardagen här och nu och komma ihåg att barnen blir äldre. Tror att det är en viktig del av det hela.. Att båda på något vis faktiskt förstår att man inte kommer att kunna gå runt med pirr i magen och vara sådär löjligt nykär dygnet runt när man har en bebis eller småbarn. Man får kämpa på tillsammans för att göra det bästa man kan för sin egna relation. Göra det där lilla extra för varandra i vardagen, le, pussas och kramas mycket.. Komma ihåg att man är mer än föräldrar och att man faktiskt också har en relation till varandra.

Hur länge till vill du jobba med sociala medier? 

Ärligt? Typ inte så länge till.. Eller ja, det lär ju vara svårt att sluta men jag har ändå dom tankarna i huvudet till och från. Jag har så mycket annat jag vill göra och min dröm är att jobba med människor och hjälpa till. Hjälpa barn eller utsatta kvinnor.. Eller åh.. Det är så svårt för har så mycket planer på vad jag vill! Det tar liksom inte slut utan huvudet sprängs bara jag tänker på det. Jag tycker att det är otroligt kul att jobba med sociala medier men det är inte för alltid. Vill dela med mig mindre av barnen ju äldre dom blir och redan nu känner jag att jag visar och berättar för mycket gällande ex. Jason. Han är ju så stor nu. Men jag går på magkänsla och ett par år till kanske jag finns kvar här i bloggvärlden. Tiden får utvisa. Just nu älskar jag det iallafall och det bästa med mitt jobb är relationen med er. Ni är bäst mina vänner! För ja, jag ser er faktiskt som just det.. Vänner <3

Min stora älsklingskille! Är stoltast i världen över honom men väljer ändå att fasa ut honom mer och mer ju mer åren går. Minns knappt när jag la upp en bild på honom där han ser in i kameran!? Han har så mycket små egenheter som jag bara vill dela med er alla för att dom är så fina men det tar stopp i mig bara för att det faktiskt handlar om honom. Och jag vill inte att han ska känna att jag blottade allt som har med honom att göra när han går igenom min blogg om 20 år. Försöker verkligen hitta en bra balans på vad som är okej att skriva och dela med sig av och inte.