Gabriella Joss Gabriella Joss
AllmäntDagens fråga

Jag, killar och dejtinglivet

Den mest frågade frågan jag får ÖVERALLT är ju om jag träffar någon. Jag har alltid varit så himla ”kräsen” med killar och vilka jag vill vara med. Egentligen genom hela livet. Och när jag väl fastnar för någon så gör jag verkligen det på riktigt och det tar lång tid för mig att komma över den personen sen. När jag är kär så ser jag liksom INGEN annan. Det är ju på både gott och ont. Mest på ont skulle jag säga och speciellt nu när jag är singel. Ger ingen en chans, är halvt otrevlig mot dom flesta som visar intresse och ja, jag gör det svårt för mig själv bara.

När jag blev kär i F så var det mycket för att han var så annorlunda jämfört med andra killar. Vet inte hur jag ska förklara men han var bara inte som någon annan. Vi blev bästa vänner ganska snabbt då vi umgicks varje dag och vi båda var vid det tillfället i väldigt destruktiva relationer som var fram och tillbaka konstant. Vi pratade mycket om dessa och delade ALLT med varandra. Vi sov ihop, myste mycket men han försökte ALDRIG med något mer än så. Jag började älska honom så himla snabbt att det nästan är larvigt. Vi var verkligen vänner på riktigt och han tog hand om mig. Han lagade mig när jag var som mest trasig och jag gjorde detsamma för honom. Är det någon som alltid kommer att äga halva mitt hjärta så är det just F. Jag är honom evigt tacksam över allt vi har haft ihop och han är den bästa människan jag vet. Jag älskar honom av hela mitt hjärta och han är verkligen min första, största kärlek. Tror att det är svårt att förklara kärleken vi har för varandra om man inte har upplevt den själv. Den är så djup och kommer aldrig att försvinna. Vi säger fortfarande ”älskar dig” när vi lägger på i telefonen eller skiljs åt. Han kommer alltid att vara min vän och den jag litar mest på. Han har alltid min rygg och jag hans trots att vi blir ovänner ibland med. Och separationen har varit sjukt tuff + extremt mycket bråk fram och tillbaka bör tilläggas. Men i grunden älskar vi varandra så otroligt mycket och det kommer vi alltid att göra.

Ärligt talat så räknar jag på något vis att jag kommer att vara singel hela mitt liv eller att jag och F kommer att hitta tillbaka till varandra om typ tio år om vi fungerar bättre då och om rätt känslor finns där. Jag har ”orimliga” krav på killar och många säger att jag borde sänka dom. Men vet ni, det kommer jag aldrig att göra. Då är jag hellre själv hela livet. Jag kan sätta min egna mat på bordet, betala mina egna räkningar, ta hand om mina egna kids (som dessutom har världens bästa pappa) och ja, jag klarar mig sjukt bra själv. Som jag har skrivit flera gånger så är det dock väldigt ensamt många gånger. När jag blir ledsen och känner mig ensam så brukar jag ringa en vän, träffa Tove som alltid får mig att skratta eller bara gå och lägga mig. Det är oftast på kvällen den där ensamhetskänslan infinner sig. Klart att jag också vill ha någon att dela livet med, sova med, mysa med i soffan osv. Det är bara det att det måste vara RÄTT person. Kan verkligen inte ta ”vem som helst” bara för att fylla det där tomrummet. Mår illa om jag myser eller kramas med någon som jag inte har känsla för och ja, jag måste ha en speciell känsla för personen i fråga och det är svårt för mig att få den. Även om jag inte behöver bli kär så krävs det ändå en särskild känsla på något vis för att jag ska vilja lägga tid på någon, vilja vara nära någon osv.. Jag kan inte heller ha engångsligg, dra hem någon efter krogen eller liknande. Det är verkligen inte min grej.

Sedan jag separerade har jag träffat tre killar. Eller ja, jag har gått på jättemånga dejter men då har det varit just EN träff och sedan inget mer. Jag känner direkt om det är värt för mig att lägga ner tid eller inte på den jag träffar. Men ja, tre killar har jag träffat och tyckt om mer eller mindre. En av dom har varit med sedan strax efter separationen och honom blev jag SÅ kär i. Det har varit så mycket on/off och fram och tillbaka i princip hela tiden och jag har varit på moln med honom för att jag har känt sådant pirr. Trodde verkligen att han var mitt livs kärlek då han är och har exakt allt jag vill ha hos min framtida man både utseendemässigt och hur han är i sin personlighet. Det var liksom honom jag skulle vara med. Fick sådana speciella känslor för honom så det är inte klokt. Idag är det ju slut som ni förstår. Sedan har jag dejtat en annan till och från sedan början av året och vi har fortfarande kontakt till och från. En så himla fin kille som jag tycker om jättemycket. Och så den tredje då.. Det var aldrig något seriöst men honom kände jag också lite pirr i magen med och det får jag som sagt inte för vem som helst. Han var dessutom den mysigaste jag har träffat typ. Och så rolig! Var konstant glad under tiden som jag var med honom. Det tog slut rätt nyligen på grund av ett töntigt missförstånd, haha. Ja ni hör ju. Tror att jag har lagt kärlekslivet på hyllan för detta år iallafall om det inte sker något under. Kämpa för att hitta någon kommer jag absolut inte göra just nu iallafall och mitt fokus hamnar på allt annat viktigt i mitt liv istället. Har ju trots allt bara varit separerad i ett år.

Men ja, det är så svårt det där med kärlek, dejter osv. Och när man väl faktiskt får pirr eller känslor så är det ju SÅ mycket annat som måste klaffa och funka med. Det är svårt det där. Men jag tror på att allt händer av en anledning och jag tror på att människor som är menade för varandra hittar varandra till slut. Jag litar på livet och försöker bara att göra min egna grej, sköta mitt egna liv och jobba på mig själv. Och en vacker dag så kanske drömmannen med stort D bara står där. Tills dess är jag lycklig i att vara singel och ta hand om mig själv och kidsen. Och jag trivs som sagt väldigt bra i att leva själv förutom den där ensamheten som väldigt ofta infinner sig. Men jag jobbar på den med och det blir bättre och bättre med tiden. Ser det som en utmaning att hantera den och lära mig att vara ensam. Jag har ju varit i ett 10 år långt förhållande och aldrig bott själv, varit själv på kvällarna osv. Så det är en stor omställning! Men jag grejar det och det blir som sagt bättre för varje dag.

Hoppas att ni som undrar och funderar fick lite klarhet utan att jag behövde bli för privat =)

Puss, kram och godnatt <3

Kommentarer

  1. Anna

    Tycker det känns lite ”hemskt” att så många är på dig om ditt dejtingliv och vill veta så mycket! Ditt liv är ditt liv och folk borde sluta vara så nyfikna och gotta sig i andras liv! Tycker du bemöter det på ett sjukt moget sätt dock och vill ge dig all cred för det! Har följt dig sen innan du fick barnen och du är verkligen en fantastisk person! Brukar inte kommentera men kände att jag ville göra det nu, önskar dig all lycka och du är så inspirerande med allt du tar dig an och allt du gör! Stor kram fina du <3

  2. W

    Blev dumpad för drygt 2 månader sedan och PÅ ALLVAR så är det dina inlägg om just detta ämne som får mig att känna ”äh, det kommer när det kommer” och att det är hans förlust osv. Tack ❤️

  3. J

    Tycker att du har hunnit med mycket på ett år haha! Du skriver att du har så svårt att få känslor, men du har ju också varit i ett förhållande sen du var väldigt ung och har väl inte haft så mycket tid att få känslor för andra?

    Jag själv har varit kär två gånger, en gång i mitt ex och nu i min sambo. Var singel ett år efter att jag och mitt ex gjorde slut (var tillsammans i 4 år) och dejtade lite men fick inga känslor förrän jag träffade min sambo ett år senare. Vi har nu varit ihop i strax 5 år. Jag är 28 år btw, varit ute sjukt mycket när jag var yngre och också fått väldigt mycket uppmärksamhet men jag kan som du inte ens kyssa någon utan att må dåligt om jag inte GILLAR själva personen!

    <3 kram!

    1. Gabriella Joss
      Gabriella Joss

      Har ju träffat killar innan F med + att vi har gjort slut flera gånger och varit isär innan vi fick barn 🙂 <3 jag har bara haft känslor för två personer i mitt liv och det är F och den killen jag träffade efter att vi separerade. Har svårt att få riktiga känslor för vänner med. Alltså inte att jag blir kär i mina vänner men att någon faktiskt blir sådär riktigt betydelsefull och att jag känner att det är min vän på riktigt. Vi funkar ju alla olika <3 Så underbart!! <3 Så glad för din skull 🙂 hoppas jag får känna så igen också. Och ja, det är ju verkligen så. Skulle typ aldrig kunna hångla med någon jag precis träffat som jag vet att många kan. Inget fel med det dock! Så länge det känns rätt så ska man köra men för mig känns det aldrig rätt så snabbt. kram <3

  4. Petra

    Tycker du är väldigt givande att följa. Jag separerade med min kille för mer än ett år sedan, vi var tillsammans i 6 år. Tog mig jättehårt. Har dejtat och byggt upp självförtroende och det har gått bra, i viss mån självkänslan också. Men den behövs fortf jobbas på. Nu har jag träffat en kille i ett halvår som jag blev kär i men inte vågade erkänna för mig själv. Kunde inte hantera känslorna och har varit riktigt rädd för att starta något igen. Det trodde jag aldrig skulle hända 😅 jag älskar ju kärleken! Men saker kan förändras, alla har vi olika bagage som tyvärr oftast påverkar oss på ett eller annat sätt. Kul att du vågar dela med dig! 😌

  5. Madelen

    Jag tycker snarare att få någon slags känsla för 3 personer under ett år är väldigt mycket om man är så kräsen 🙂 För mig går det verkligen år emellan, hemskt är det. Är så avundsjuk på folk som blir kära en gång i kvarten typ, sen lägger det bakom sig och vidare till nästa. Verkar så lätt (obs, syftar självklart inte på dig här!)

    1. Gabriella Joss
      Gabriella Joss

      Är ju skillnad på känsla och KÄNSLOR för mig 🙂 Har haft känslor för två killar i mitt liv men känsla för några fler <3 tror vi alla funkar så olika på det viset. Men ja, jag har också varit avundsjuk på dom som har enkelt för det, kram <3

  6. Nina

    Hej! Jag undrar lite vem av dig och F som tog initiativet till skilsmässa? Jag undrar mest för att jag har tänkt i de tankarna också. Jag har föreslagit parterapeut till min man som inte alls är intresserad trots att han inte tycker att vi har det så bra just nu för att ”det är ju så det är när man har småbarn” 🤷🏼‍♀️ Eller är jag arg, ledsen och olycklig för att jag har hormonspiral. Eller är jag bara inte kär i min man längre. Jag sitter verkligen fast!

    1. Gabriella Joss
      Gabriella Joss

      Vi har valt att inte gå ut med det offentligt <3 Förstår dig helt! Jag tror att man har svaret inom sig om man bara vågar vara 110% ärlig mot sig själv. Så var det för mig iallafall.Men det var läskigt att lyssna så mycket inåt och verkligen känna efter. <3 kram till dig, du vet innerst inne, jag lovar. <3

  7. A

    Vet du. Det är heeelt ok att vara ”kräsen”! Fått höra det tusentals ggr men det är lite fel ord. Jag nöjer mig bara med det bästa, minsta fel i magkänslan eller annars- då får det vara. Jag var ung som dig när jag fick två barn, sen trean i en annan relation (dom stora var 11 och 13 då), även det tog slut. Var singel, mer el mindre, i sju år. Ingen kändes 100 och då är jag hellre själv. Slösar inte tid på nåt halvdant. Har inte heller velat dra in minstingen i nåt jag inte är säker på. Nu, sju år som själv (dejtat såklart) så dök han upp! Han jag aldrig trott kunde finnas! Allt har sin tid! Önskar dig och barnen all lycka, du är värd det bästa♥️

  8. Josefine

    Jag skilde mig för ganska exakt två år sedan, och har sedan dess varit singel. Inte ens intresserad av killar. Visst dejtade jag lite och så men nej, jag behövde vara själv. För mig var det viktigt att veta och känna att jag kunde klara mig själv, både när jag hade barnen varannan vecka och den veckan jag var helt själv. Precis som du skriver så har jag ibland känt mig ensam, ensammast i världen t.o.m. Speciellt de veckor jag inte haft barnen men för mig var/är det viktigt att träffa rätt person, inte bara ha någon. Nu har jag äntligen gjort det och jösses vad lycklig jag är ❤️
    Tack för att du delar så mycket av ditt liv med oss! Du är grym!

  9. M

    Haha du säger att du har extreeeeeeeemt svår att få känslor, samtidigt så har du haft känslor för 3 personer på mindre än ett år. Med extremt svårt trodde jag du menade att du typ blev kär en gång var 5e år!
    3 personer är ju knappast lite haha.

    1. Gabriella Joss
      Gabriella Joss

      Jag har svårt att bli kär och få riktiga känslor. Att känna lite pirr i magen är ju inte direkt samma sak ;p sedan kan man ju få en speciell KÄNSLA för någon och tycka om den personen men det är ju inte samma som satt få KÄNSLOR för någon <3 hoppas du förstår hur jag menar 🙂 Kram!

      1. Elin

        Undrar genuint, vad tycker du är skillnad på att ha en speciell KÄNSLA för någon och tycka om en person, och att ha KÄNSLOR för någon? Vad är skillnaden? Jag ser verkligen ingen skillnad..

        1. Gabriella Joss
          Gabriella Joss

          För mig är det stor skillnad 🙂 <3 känslor är ju att man är KÄR och känsla är ju mer att man tycker om någon men vet att man nog aldrig kommer att bli kär i den personen. Vi funkar ju alla olika men för mig är det så iallafall, kram

      2. Sabina

        Tänkte precis samma! Låter som du dejtat ganska mycket på ett år 🙂 Om att ha fått känslor för 3 låter inte som du har svårt att få känslor 🙂 själv har jag nog bara haft känslor för 2 killar i mitt 37 årig liv 🙂

  10. Annika

    så fint du beskriver F, jag väljer ändå att tro att det blir ni i slutet ( säkert tröttsamt att höra , men ändå 🙂 ) ni kanske bara behöver en paus, ni träffades ju väldigt unga. Oavsett vad som händer så är ju både du och F väldigt måna om barnen och sätter dem i centrum. Väldigt fint att ni har en så bra relation:)
    Kram från skåne

    1. Gabriella Joss
      Gabriella Joss

      Vi får väl se <3 han är den bästa jag vet men det var bra att vi tog slut precis där och då. För både oss och för barnens skull. Men man ska aldrig säga aldrig, vi kanske hittar varandra senare i livet när vi båda vuxit på var sitt håll. Kram <3

    1. Gabriella Joss
      Gabriella Joss

      Ja, gud det kan jag! Men inte enkelt och inte för ”vem som helst”. Problemet är ju som sagt att när jag väl får riktiga känslor för någon så har jag det i flera år sedan. Klart jag kan känna pirr i magen med någon annan med när det gått tid och få en speciell känsla för någon annan men det kanske ändå inte blir just KÄNSLOR. Just riktiga känslor är svårare både för killar och vänner. Hoppas du förstår hur jag menar 🙂 <3 kram

  11. Ella

    Men åh! Skit i allt pirr i pirr och fjärilar i magen. Det du beskriver om F är INNERLIG och DJUP kärlek. Att känna nykärkänslan kan vara härligt och kul men i slutändan är det ju tryggheten vi vill åt. Det du beskriver är ju dröm. Bästa pappan, du kan lita på honom till 100%, han finns alltid för dig, och ni är fortfarande attraherade av varandra och har sex 😵 Vem har så bra relation med två småbarn??? 😂 Slipa på er diamant och den kommer skina igen. Haha så lätt för oss utifrån att lägga oss i ert liv. Men man vill bara att det ska bli ni, man önskar det liksom. 😂❤️ En kärlekshistoria 🙊🙉🙈💖

    1. Gabriella Joss
      Gabriella Joss

      Jag förstår att det låter så utifrån men det var bra för oss båda att det tog slut. Det är så mycket som har hänt och vi har mycket problem i vår relation som gör att vi inte fungerar precis här och nu <3 Men älska varandra kommer vi alltid att göra. Man blir ju familj efter så lång tid ihop och en så nära relation som vi har haft. Vi har ju vuxit upp tillsammans. Vi får väl se om några år och vad framtiden ger. Kram fina du :)<3

    2. Elin

      Håller med 🙈 inte bara för att jag följt Gabbi så länge men för att varje gång hon skriver om F undrar jag vad hon letar efter när hennes drömman redan existerar. Finns inget finare än den kärleken du beskriver till Fjodor. Pirr tar alltid slut, det är den djupa kärleken man ska bevara. Lycka till 🥰

×

Om Gabriella Possler

Hej på dig och vad kul att du har hittat till min blogg! Jag är 25 år, lycklig i livet och mamma till två underbara barn. Bor i mitt drömhus som byggdes 2017/2018, jobbar som mäklarkordinator och driver en av Sveriges största bloggar. Hoppas att du ska tycka att det är kul att hänga med i både med och motgång, ta del av min träning, goda recept, livet med barn och att bolla allt samtidigt som mamma och egen företagare. Kram!


SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR
gabriellajoss@hotmail.com


INSTAGRAM:
@gabriellajpossler


Policies
Cookie- och integritetspolicy


BANNERANNONSERING
Kontakta Stylewish