Oj, vad många som undrar massor.,, Om vi ska skilja oss och vad som händer i vårt liv. Har fått frågor om varför vi inte har ringarna på oss, om vi fortfarande sover tillsammans, bor ihop, varför jag är borta så mycket hemifrån osv.. Det är verkligen så många som undrar så mycket. Och jag mår redan rätt dåligt i allt detta och tycker att det är tillräckligt jobbigt att hantera detta privat. Och så ska jag då även tvingas ta det offentligt.. Nej, det orkar jag inte. Så skriver ett inlägg en gång för alla idag och sedan svarar jag inte på mer frågor om detta. Inte för att jag är otrevlig eller så men ja.. ni förstår nog.
Såhär är det! Vi sover tillsammans alla fyra fortfarande, ja. Vi bor ihop, ja. Vi har inte våra ringar på oss just nu. Hur det blir senare med det kan jag inte svara på just nu.
Jag är inte borta mycket hemifrån utan tvärtom. Jag är hemma med barnen mellan 08-16 ungefär när F är i skolan och när han kommer hem så är det min tur att åka och träna eller träffa en vän. Och så jobbar jag mest på kvällarna. Blir lite dagtid med men inte så mycket. Vi pusslar och får ihop vardagen bra tillsammans och båda har utrymme till sitt jobb/plugg och egentid. F är också iväg varje dag och tränar, är ute med sin klass osv. Anledningen till varför jag inte skriver om det är för att det är min blogg och inte hans.
Något som är viktigt att komma ihåg med sociala medier är att man inte får se allt. Ni får se kanske 40% av mitt liv även om det kanske känns som mycket mer. Jag är ärlig och bjuder gärna in och därför har jag valt att berätta att det ÄR tufft just nu. Jag vill samtidigt känna att jag har rätten till att inte dela med mig av mer än vad jag känner för. Jag vill ha mitt privata privat just nu. Men ja, det är en tuff period för oss båda. Men vi älskar också varandra och är världens bästa team på så otroligt många plan. Efter typ 10 år tillsammans. giftermål, två barn och husbygge så är man ju familj på riktigt.
Om vi ska skilja oss eller inte svarar jag inte heller på just nu. Kan jag inte ge mig själv alla svar så kan jag inte ge dom till er heller. Jag vill inte skriva om detta mer än såhär på sociala medier och jag hoppas att ni kan förstå mig i det och respektera mig och oss i det.
Kram på er och ha en fin söndag <3
Kommentarer
Tror många av oss som följt dig länge undrar kanske. Självklart har ni rätt till ert privatliv och blir ju inte bättre av att alla ska spekulera runt en! Du eller ni ska ju inte känna någon press alls från andra, det är era liv och era val.. just för att ni har barn ihop tror jag att många skriver att kämpa ihop, självklart ska man inte kämpa i all oändlighet och vara olyckliga. Många runt mig har småbarn och alla verkar ha det knackigt i relationen, mer eller mindre, Har också folk som skilt sig och lever singelliv och har barnen varannan vecka. Vissa verkar älska det och andra lider av att träffa barnen mindre. Vet verkligen inte vilket liv som är bäst och alla gör vi våra val. Vi vet ju inget om era liv på riktigt men i bloggen verkar ni vara ett väldigt fint och tight par, med en jättefin liten familj och vackert hus. Men vad ni vill och känner vet vi inget om.. låt besluten ta tid oavsett hur det blir. Stor kram!
Så rätt och sant skrivet. Kram till dig och tack för så fina ord <3
Ni kommer definitivt att fixa det. Ni är fina tillsammans. Lyssna på varandra och ge efter. Man behöver inte alltid vinna varje strid, utan lära sig att leva med varandras sämre sidor också. Ge förfan inte upp. Jag jobbar med barn och familjer, barnen mår bäst i familjer där föräldrarna bor tillsammans, även fast de är osams ibland (eller ofta).
Jag tycker man skall ge det lite tid och låta sig ha sämre perioder, det hör till livet.
När det går dåligt för mig och min man så brukar vi titta på gamla bilder från när våra barn var små beibisar (de är 3 och 4 nu). Det hjälper när man ser tillbaka på gamla minnen och ser på allt det man åstadkommit och upplevt tillsammans, eller tex åka på bio.
Lyssna, ge rum och tid till varandra och er själva, samtidigt som man inte skall undvika varandra för mycket för att inte växa ifrån varandra. Ja inte vet jag men jag var bara tvungen att skriva för jag tycker ni är fina tillsammans och hoppas ni kämpar vidare starkare än någonsin ❤️ Jag har följt er från början. Fina ni ❤️
Ni kommer att fixa detta!! <3
Tack för pepp och fina ord. Skickar en stor kram till dig och jag är så tacksam at du tog dig tiden att kommentera <3
ni tar er igenom detta och kommer ut på andra sidan, starkare och ännu mer ihopsvetsade, det är jag ganska säker på. Det är tufft och man tvivlar, jag vet hur det är.
Ibland tror jag bara man får väga plus mot minus och KÄMPA. Stora kramar till er båda/ Annika
Tack för peppen och kärleken. STOR kram till dig <3
Så otroligt tråkigt att läsa.. Jag ser att du får en hel del kommentarer av människor som inte tycker att du ska ge upp erat äktenskap. Att det kommer bli bra igen osv. Ibland går det bara inte att ”vänta ut tiden och hoppas det blir bra igen”, ibland behöver man faktiskt gå skilda väger även om man älskar varandra, av den enkla anledningen att man inte längre är lyckliga tillsammans. Behöver man intala sig själv att man vill vara med någon så är det inte rätt, däremot så kan man alltid hamna i en svacka, men jag tror inte att det är en svacka som är problemet om man faktiskt har börjat tänka i dem banorna att man vill skilja sig, flera gånger om. Hur som helst så kommer allt bli bra tillslut, hur ni än väljer att göra! Massor med styrka och en stor kram till er! <3
Tack för pepp och kärlek. Ja, så är det ju! Vi får se hur det går för oss med allt <3 stor kram!! <3 och jag är så tacksam över dina fina ord<3
Generellt av dom som läser bloggar vill nog att dom ska blotta sina känslor helt o hållet. O de är ju inte rimligt men gör ju bloggen mer spännande tyvärr.. Petra
Men visst är det så <3 kram
Stor kram till er. Hoppas allt löser sig, för det bästa! Förstår att folk undrar, men det är lätt att glömma att respektera influencers privatliv. Självklart har du/ni rätt till att inte prata om det om ni inte vill.
Men tack snälla du <3 stor kram! <3
Styrkekramar till er! Hoppas vinden vänder snart. Jag och barnens pappa hade också det sådär tyvärr orkade jag inte mer tillslut, vi separerade, bor ca 2km från varandra idag men är så bra vänner. Både han och jag mår så mycket bättre idag, det trodde man ju aldrig då.
Vill bara säga oavsett hur slutet blir för er så kommer det bli bra även om vägen känns lång. Tog typ ett år för mig att bli stark igen..
Fint att läsa att ni mår bättre idag <3 stor kram till dig. Och jag behövde VERKLIGEN läsa det där idag. TACK för att du delade med dig<3
Folk måste ju förstå att även om du är offentlig delar du inte med dig av allt. Jag hoppas det löser sig till det bästa i alla fall.
Kram på dig
Men visst är det så <3 stor kram! <3
Gabriella, du är jätteduktig på att svara på alla dina läsares frågor. MEN det ska du inte alltid behöva göra, ni behöver faktiskt ha ett privatliv också. Sen tror jag att ni kommer att hitta tillbaka till det ni hade om ni får lite egentid och inte alltid gör allt tillsammans. Kom ihåg att du inte bara är en Mamma och fru. Kram!
Tack snälla du!! Behövde läsa det där. KRAM <3
Men Gud att folk skall fråga så mycket. Jag förstår att man kan vara nyfiken, men det finns vissa gränser. Älskar att du är så öppen med dina följare, men om du inte känner dig bekväm med att skriva om vissa saker så skall du inte göra det. Många kramar till dig finaste Gabriella ❤️
TACK snälla du <3 dina ord betyder så mycket. Stor kram till dig <3
Hoppas allt blir bättre🙏 Inte konstigt att hamna i en svacka (kortare eller längre). Ni har varit tillsammans länge för att vara så unga, ni har fixat det galant hittills o gjort så mycket med barn, hus, studerande mm❤️ Det kommer att bli bra, på ett eller annat sätt. All lycka till er båda
Nej, men visst är det så <3 tack fina du. STOR kram <3
Fortsätt kämpa och ta professionell hjälp. Tvivel kommer ibland men de kan också gå över. Ta inga förhastade beslut utan ta det bara lugnt. Många kramar 💖
Tack snälla du <3 stor kram! <3
Du behöver inte säga ett ord till. Förstår att det måste kännas jobbigt att behöva svara på massa frågor när man själv inte har några svar just nu.
Jag hoppas många fick en tankeställare av ditt inlägg och slutar vara så himla nyfikna. Vill du berätta mer så gör du det, men inte genom att folk hetsar med frågor.
Stor kram till dig ♡
TACK snälla du <3 stor kram!! <3
Åh, fick på riktigt ont i hjärtat av att läsa att du inte vet ang skilsmässa, det är så märkligt hur det känns som att jag känner dig fast jag såklart inte alls gör det! Jag har följt dig sen innan du blev gravid med Jason, på den tiden visade du aldrig ansiktet och sen en dag la du upp en bild där du gjorde en grimas men man såg ändå ditt ansikte och jag minns att jag tänkte ”men guuud varför visar hon sig inte?! Hon är ju såååå fiin!!” :’)
Anyway, jag/vi vet inte vad som har hänt och har heller ingen rätt till att veta och jag kan inte ens föreställa mig hur tufft det måste vara att gå igenom en kris medans allmänheten ser på och dessutom tror sig ha rätt till att lurka! Nyfikna gränslösa människor 🤦🏼♀️ Oavsett vad som händer då är det mellan er och hemmets väggar, det är upp till dig att välja hur mycket du vill dela med dig av och utan att sätta någon press på dig/er så håller jag tummarna för er och säger det lite uttjatade men sanna uttrycket ”It’s okey to not be okey” <3 Stor kram
Men alltså gullis <3 blir så rörd av din kommentar. TACK för så fina och snälla ord. Skickar största kramen till dig och återigen tack <3
Kära du. Vill bara säga att jag känner med dig. Jag vet ej vad ni går igenom men kan bara tala ur egen erfarenhet.
Småbarns tiden är en superprövande tid när man fått tvåbarn tätt.. Även när de inte är något speciellt som är jobbigt.. Så när de blir yttre påfrestande på det, kan det tära väldig väldigt mkt på dels ens eget välmående o sen också relationen… Det är ju olika för alla… Men först nu när barnen är 3,5 och 5, börjar vi känna att vi sakta är vi igen, och jag börjar känna mig som mig själv. Såhär med facit i hand.. Så inser vi att mkt vi tog ut på varann.. Var bara allmänt sletenhet och trötthet på att inte få sina behov tillgodosedda.. Då kan de lätt kännas som man arbetar mot varann istället för med. Något ja själv märkt är att när man har mindre barn har man inte alltid den tiden o stanna upp o checka hur man mår eller sin partner, man liksom bara kör på o dagarna går, så när allt börjar ordna sig o lugna ner sig, om de så är boende eller situation eller barnen som blivit lite större, så kan allt komma som en smäll i efterhand. Jag kan ju bara dela med mig av min egen erfarenhet som ung mamma, har också varit gift o snart tio år o har 1 år och 7 månader mellan mina barn. Man tänker mkt på att en graviditet bara är en fysisk procedur.. Men två graviditet tätt är också tärande för ens psyke.. Man kan lite tappa bort sig själv i allt.. Jag trodde aldrig jag skulle hitta mig igen.. Eller tillbaka till oss.. Men ja inser att de fanns där hela tiden… Bara det att småbarnslivet med två barn tätt.. O lite möjlighet till avlastning så man kan få tid ihop.. Gör lätt att man tar ut frustrationerna på varann.. Någonstans måste man få ut det. Man är som en ballong som är alldeles för full o kan inte knytas ihop. Då måste man släppa på luften… Även om de inte är så lätt o styra vart ballongen far. Så är det inget illa ment. Även om mkt kan komma ut fel.. Något som hjälper mig fortfarande i småbarns sletet o hålla hoppet uppe.. Är också att tillåta mig själv o oss tycka att de är jobbigt o svårt.. Trots brist på samhörighet o romantiken, man känner sig många gånger mer som ett företag en en kärleksrelation när barnen är såhär små
Men sen ta till vara på små stunder till närhet kan hjälpa mkt o sen försöka ha humor… Om de så är en kram en hand på axeln eller ett vänligt ord…om de så är o se om så ett töntigt youtube klipp ihop o skratta.
Kom ihåg ett ordspråk min mamma hade på en tavla när jag var liten i köket…
Älska mig mest när jag förtjänar det som minst
För då behöver jag det som mest…
Inte det lättaste o följa… Men de gånger jag gjort något litet fint.. Så får man tillslut samma attityd tillbaka…. Fortfarande tycker ja inte relationen är de lättaste o ta hand om.. Men sakta tycker ja det ser ljusare ut.. O jag är visionär.. Ja har en bild på oss fyra hemma när vi sitter i spelar sällskapsspel ihop när barnen är större runt ett rejält köks bord i ett fint kök.. Hehe o ett lite närmaste mål att när vi fira tio årig bröllopsdag få göra en spaweekend ihop utan barnen.. Nu trycker man i en trea på 65 kvadrat som ofta är o en enda röra av platsbrist… Men acceptans o humor samt mkt fika haha brukar hjälpa lite grann… Ja insåg också när min dotter va kring 1,5 att mitt mående var till stor del problem med hormonnivåerns.. O att ja har ganska grova pms problem.. Från ägglossning till veckan mensen är.. O när min man förstod att det ej är problem jag kan råda över o jag själv är medveten om det, så tycker jag det blivit så sinnesjukt mkt mindre gräl o sånt när jag har pms…. Inser i efterhand att jag blir väldigt väldigt grälsjuk då.. O de blir en ond spiral om mannen ska ge igen med samma. Jag vet inte vad ni går igenom. Men fick en stark önskan o dela med mig lite till dig o er. Det är en storm nu som kanske blir lugnare snart.. Man kan lätt känns när man har de tufft emellan som par o dessutom har barn.. Kan man hålla mkt inom sig.. För man vill inte visa barnen man mår dåligt.. Och barn behöver aldrig veta detaljer… Men att ibland få gråta ut o när en liten person kommer och tröstar. Det är så kärleksfullt o fint på något sätt.. Som mor har man tröstat o man finns där liksom 24/7..men när man ser att de också kan ge en den där varma goa kramen o säga något fint åt en.. Att de kan se att man också är människa. Jag tror det bara är nyttigt ibland. Ni verkar vara helt underbara människor med hjärtat på rätta stället. Av de du delat med dig förstår jag ni har varit med om o fortfarande är en väldigt stress kring o ha ett barn som är sjukt. För o va så unga, o dessutom inte ha så mkt hjälp o avlastning.. Att stå så mkt på egna ben o så länge.. Fastän man ibland känner sig så liten på jorden. Det ska ni ha bravur för 💕💞 det är inte lätt o va stark.. När man ständigt känner sig starksvag. O egentligen bara vill själv vara liten ibland o behöver någon som tar hand om en. Ta hand om dig ❤️ att va mamma är det svåraste jobbet.. Även om det är det bästa…. ❤️ Hoppas ni kan få ett solsken efter stormen…
När vi hade de som tuffast skrev jag den här refrängen på en låt jag tänkte jag skulle dela den med dig också
”När stormen har lagt sig
Är jag kvar hos dig
När vinden har slutat
Att vina så hårt
När regnets monsun låter oss va ifred
Finns alltid grunden kvar
Och det lilla av teglet som vi har”
Hur det än löser sig så har ni alltid era minnen. Dom kan någon eller något aldrig ta ifrån er. Lycka till med allt. Det viktigaste är inte vad du lägger ut här på bloggen även om jag tycker du har Sveriges bästa. Så kan det vänta, det viktigaste är er lilla familj. Ta hand om er oavsett vad som. Händer. Stora kramar
TACK för att du delade med dig. Jättefint att du tog dig tiden att skriva av dig och berätta för mig. Betyder så mycket. Vilken fin refräng, vad duktig du är.. <3 och tack för alla fina ord om bloggen. STOR kram till dig.
ni (du) gör precis det som passar bäst. folk säger alltid att man ska kämpa kämpa och kämpa. man måste inte kämpa. ibland behöver men bara lämna och tänka att det fina fanns där men nu är det dags att gå vidare ensam.
med det sagt, skit i vad alla säger om att småbarnslivet osv är jobbigt. man måste inte stå ut.
hoppas att ni, oavsett vad som händer blir lyckliga ❤️
Behövde läsa det där <3 tack snälla! Stor kram <3
Att du visar dig sårbar är SÅ modigt och nyttigt, Beundrar dig för det! Kramar
Fina, fina du <3 tack snälla! KRAM
Hej gabriella, har följt dig och din blogg i flera år nu men har aldrig kommenterar tidigare. Men vill bara säg att du verkar vara en otroligt stark person! Och sen vill jag bara påminna att den viktigaste relationen man har är till sig själv. Även att saker och ting ibland sker för en anledning. Ge upp inte upp på dig själv!!❤️🥰
Tack snälla du <3 och det har du så rätt i. STOR kram till dig <3 tack för peppen!
Jag och min man har varit tillsammans sen 2010, har två barn på 5 och snart 3 år och flyttade in i vårt nybyggda hus i vintras. Vi har börjat gå på parterapi. Inte för att vi vill skilja oss, utan mer för att vi kände att vi vill inte vara vara ett team som ska ta sig igenom småbarnsåren. Vi vill njuta i nuet, vara vi, ett par, inte bara föräldrar. Vi har gått 4 ggr och har 2 kvar. Det har hjälpt oss att tänka till och förstå varandra och det här onödiga tjafset har minskat såå.
Rekommenderar det till alla. Småbarnsåren och bygga hus är tufft, men älskar man varandra ska man inte bara ge upp. Så länge kärleken finns där är det värt att kämpa för. Det kommer komma prövningar hela tiden och jag tänker att småbarnsåren är den första av alla prövningar som man måste ta sig igenom. Men man ska ju njuta under tiden, inte bara vänta ut det för vipps är barnen tonåringar och man gick bara runt och väntade på bättre tider.
Kram till er, hoppas allt löser sig till det bästa 🙂
Tack för att du delade med dig <3 låter ju jättebra och sunt att tänka så! 🙂 Vad skönt att höra. Stor kram till er och tack snälla du för kärleken och peppen. <3
Starkt av sig att ändå bemöta och skriva om er situation. Småbarns åren är sjukt tuffa och slitiga för förhållanden! Som min man alltid säger ”Man ska inte separera under barnets första 2 år i livet” och med det menar han att första 2 åren är oftast värst, sen börjar det lätta och man kan börja tänka mer på sin relation och får lite mer tid för varandra och kan hitta sig själv och varandra igen. Under tiden får man göra sitt bästa och stötta varandra❤ Och jag håller helt med honom❤
Tack <3 Nej, så är det väl <3 stor kram och tack underbara du för peppen!!
Jag hoppas verkligen att ni tar er igenom allt. Ni är inte ensamma. Vi sitter här med en 4 åring och en 1 åring, där 1 åringen just nu har sond och inte vill äta och är under utredning för det. Det tär att alltid oroa sig för sina barn, all energi går åt till barnen och tiden och energin för sin partner är slut. Vi har det också kämpigt. Så ni är inte ensamma, vi för kämpa tillsammans!
Tack snälla du <3 förstår helt 🙁 skickar största kramen. SÅ skönt ändå att man inte är ensam. Heja er <3
Hej!
Jag har följt dig/er sen du va gravid med Jason 😁 ville bara skicka lite kramar. Bara ni vet vad som är bäst för er familj ♥️
Stor kram <3 tack snälla! <3
Fina du, vad hemskt och jobbigt det låter. Just att man inte ens har svaren själv och ska få tusen frågor på hur det är, som om man var skyldig att meddela allmänheten! Jag lider med dig, det gör jag. Du verkar vara en toppentjej och ni båda verkar vara ett härligt par och människor, så jag hoppas att det bara är tröttheten och utmattningen som förälder, som talar, för oftast är det det. Gå helst i parterapi innan ni tar några beslut. För som jag säger, ni har två barn, en är väldigt liten fortfarande, utmattning, trötthet, stress, gör att man faktiskt inte ens vet vad man känner tillslut. Man tror det är slut, men det handlar om att ta sig över den tröskeln och orka med.. I många fall, nu vet jag inte hur ert fall är så det är bara en tanke och tips.
Hoppas på det bästa för er.
Kram
Men visst, tack snälla för så fina ord <3 det har du så rätt i. STOR kram <3
Känner igen mig i din situation..
Jag är 25 år, gift, hus och två barn.
En dag vaknade jag upp och kände ”nu då?”.
Jag har ju allt jag någonsin önskat, och jag är bara 25 år. Är det såhär det ska vara nu för resten av mitt liv?
I mitt fall var det en extrem identitetskris där jag verkligen behövde tid att hitta mig själv.
Jag var så nära på att skilja mig för jag tänkte att det här kan inte vara allt.. gräset är grönare på andra sidan.
Efter 6 månader började det vända och idag är allt jättebra igen och jag hoppas och tror att jag gjorde rätt val.
Där och då bannade jag mig själv för att jag inte lät mig själv tänka egoistiskt. Jag tänkte bara på min man och mina barn. Vad dom skulle må bäst av.
Tillslut landade jag i att inga barn mår bra av att ha en ledsen mamma som är tillsammans med pappa. Och min man klarar sig alltid.
Dom känner av mer än vad man tror och en dag sa jag till mig själv att antigen går du nu och gör det valet, eller så stannar du.
Jag valde att stanna och jag är tacksam för det idag. I vårt fall gick det att rädda och jag hoppas och tror att det var rätt val.
Det jag vill säga till dig är att du ska tänka på dig själv, ta beslut efter ditt välmående.
Jag vet att du alltid kommer vara den bästa mamman till dina barn oavsett.
All styrka till dig och jag önskar verkligen att du snart kommer fram till ett beslut, vad det än blir ♥️
Alltså fy vad jag sitter i tårar nu <3 tack för att du öppnar ditt hjärta för mig och delar dina erfarenheter. Vet inte ens om du förstår hur mycket det faktiskt betyder för mig att få läsa det där. STOR kram till dig. Och vad fint du skriver, blir så otroligt berörd. TACK <3
Det ligger säkert massor med saker bakom situationen just nu, men har du funderat över ditt mående kopplat till amningsavslutet? Det pratas inte mycket om det men det kan bli total hormonell heybaberiba i kroppen och t.o.m trigga depression. Bara en tanke när du skrev för inte längesen att ni slutat amma ❤️
Nej, det är nog inte så i vårt fall 🙁 ammar fortfarande lite också <3 kram
Ta hand om er! Önskar er allt gott, förstår att ni har det kämpigt. Du delar med dig precis av det du känner för. Bara ni vet vad ni har. Kram
TACK snälla du <3 stor kram!
Vill bara säga att jag går igenom väldigt liknande situation just nu och känner igen så mycket i det du skriver.. Vi har varit tsm 13 år och har två små. Det är så smärtsamt o en sån stor sorg attt det blivit såhär och ja vi vet inte heller än vad som blir det bästa för oss men alla har rätt i att vara privata. Du ska bara dela det som känns okej för dig och strunta i vad folk frågar. Men för mig känns det skönt att läsa dina tankar och veta att fler har det liknande och att en inte är ensam i det..All styrka till dig och hoppas du snart mår bättre! Ni har två väldigt fina barn tillsammans!
Förstår dig helt <3 skickar massor med pepp och kärlek till dig och er!! <3 Och du har SÅ rätt i det. Stor kram <3
Vill bara skicka styrkekramar till dig. Det är starkt av dig att dela med dig så pass mycket som du gör, men vad som händer i ditt/ert liv är inte vår ensak. Men, jag hejar på er. Ni är så fina tillsammans ❤️
Stor kram <3 och tack fina du!<3
Först måste jag säga att det är modigt av dig att berätta.Älskar din ärlighet!
Du är verkligen inte ensam om kriser.Hemma hos oss är de kriser lite då och då. Har en 8 åring och en 3 åring och det är så påfrestande!!Min man och jag har varit gifta 1 år och varit tillsammans i 12 år.Ibland vill jag bara åka iväg en vecka själv för att få sakna det fina som jag faktiskt har..Och att de här hemma ska uppskatta mig, för allt jag gör för dem.
Ibland är det svårt att hitta sig själv men med tiden gör man kanske det. Om man verkligen vill att det ska fungera så är det bara att kämpa för varann. Jag hoppas innerligt att ni tar er ur detta, ni verkar vara en sådan härlig familj! Heja er!!<3
TACK snälla du <3 ja, det förstår jag verkligen!! Det låter väldigt sunt och det tror jag att man behöver. Tack snälla, underbara du. Stor kram <3
Men jösses har inte folk sina egna liv att bry sig om?! Jisses! Och om man nu måste kommentera nåt kan man väl åtminstone vara peppande och stödjande. Kämpa på Gabriella och familjen!
Tack snälla du <3 kram!
All kärlek till er ❤ ni ska koncentrera er på ert nu svar kan du ge sen om su känner för det. Kram ❤
TACK snälla du <3 det har du så rätt i <3 stor kram!
Stora styrkekramar och heja dig som sätter ner foten. Ingen har rätt att snoka i ert privatliv. Jag och min man går igenom något liknande.. håller dock på att läsa ”7 habits of Highly effektive people” som verkligen fick mig att öppna ögonen för hur man kan jobba på förhållanden genom att först ta hand om sig själv. Rekommenderar den starkt! Finns även på svenska om man föredrar det 🙂
Hoppas det löser sig på bästa sätt för er ❤️
Åh, tack för tips <3 ska kika på den!! TACK för peppen och all lycka till er. Hoppas det löser sig på bästa vis för er med oavsett hur det blir. Stor kram <3
Jag känner också igen mig i det du skriver.
Jag o min man har varit tsm i snart 11 år o gifta i snart 9 och just nu bråkar vi hela tiden.
Vi kommer aldrig skilja oss det vet jag men vi är inne i en dålig period jag studerar heltid o han jobbar kvällar/nätter vi är slutkörda o två barn på 7 och 2 år.
Men detta är bara en fas o vi går igenom den snart tror jag och jag håller alla mina tummar att ni också går igenom detta. Ni är mitt favvopar.
Skickar massor med kramar till er båda ❤️
Förstår helt <3 skickar en stor kram och tack för så varma och fina ord!! Ni kommer att ta er igenom detta, hejar på er!! <3
Heja er!! ❤
<3 <3 <3
❤️
<3
Hoppas att allt slutar bra för er. Ta er tid och bry er inte om andra ❤️❤️❤️
TACK snälla du <3 kram
Hoppas allt blir bra för er❤
KRAM <3
hoppas att allt löser sig! Kram!❤️
KRAM <3
Kan inte förstå att folk kan låta dig ha ett privat liv precis som
Vilken människa som helst
TACK <3 ja, det är man ju värd att ha, kram
stor kram till er. kolla vad mycket fint ni har byggt upp på 10 år, vore dumt att börja om. småbarns åren är tuffast och ni KOMMER ta er igenom det här. ni är starka ch kommer bli starkare efter nintagit igenom det här. look at the light past the tunnel because I know it is shining very bright 😉 lyckan är med er .
Ja, vi får se <3 vi kommer göra det som känns bäst för oss. STOR kram <3
Känner inte er men jag blir lite ledsen när jag läser att ni har det jobbigt i förhållandet (har följt dig/er sen 2015). Vill bara skicka lite styrke kramar till er båda och hoppas att det blir bättre mellan er snart. Ni verkar vara så underbara båda två. 💖
TACK, vad snäll du är <3 stor kram!
Eran relation är ju endast eran. Låt inte alla nyfikna människor styra vad du vill dela med dig av.
Ni är jätte fina ihop och jag älskar att följa dig och din familj. Har gjort de i 4 år nu.
Vi alla har upp och ned gångar i livet. Speciellt när man är gifta och har barn. Sen ska man pussla ihop de med vardagen också. Ibland behöver man ge varandra andrum och inte klänga på varandra 24/7. Utan man kan faktiskt fortfarande älska varandra även fast man inte sitter ihop klistrade.
Och de där med era ringar. Jag har inte ens tänkt på att ni inte har dem på er. Men jag är gift och min make använder inte sin ring ( pga att han jobbar med dator och ringen är iväg en när han jobbar. Störande moment helt enkelt). Bara för att man inte har en ring på sig så betyder de inte att man inte älskar sin partner och inte vill vara med den personen.
Jag hoppas ni finner de som är bäst för er och eran familj. Oavsett hur de blir så önskar jag alla kärlek och lycka till er alla ♥️
Nej, visst är det så <3 tack för peppen och påminnelsen. Stor kram till dig och ja, det är ju så!! <3 Håller helt med dig.
Får ont i hjärtat av att läsa detta och kan knappt tänka mig hur ni mår i allt. Känns orättvist att du ska känna dig ”tvungen” att dela med dig av något så privat. Jag hoppas det löser sig för er på bästa sätt, om det är meningen att ni ska vara tillsammans kommer ni hitta tillbaka till varandra. Toppar och dalar men än så länge är ni ett team. Massa styrkekramar ❤️
TACK underbara du <3 stor kram!!
Kan bara tänka mig att det är extremt jobbigt när människor från alla håll och kanter frågar en massa och undrar. Ibland hamnar man i en svacka där allt inte är så som man hade önskat. Jag och min man vart särbos i januari. Vi ansökte om skilsmässa nyligen men vi är vänner, vi sover tillsammans flera dagar i veckan när jag kommer dit och ja. Känns bra att det flyter på även fast jag aldrig trodde att vi skulle skilja oss. Men en dag kanske vi hittar tillbaka helt till varandra igen. Vi har 2 små också, en 3åring och en 5åring. Hoppas du och ni som en familj hittar en lösning så småningom och att du mår bättre snart. All lycka till och ta hand om dig
Men visst är det så.. <3 Förstår dig.. Skickar största kramen till er och hoppas allt löser sig så bra som det bara kan för er. Ni är starka tillsammans och på var sitt håll med. All kärlek och tack för din förståelse. KRAM<3
Vet ju inte nu, men som de sett ut så har ni ju alltid varit så kära och menade för varann. Ni har nu kanske er första stora kris i förhålladet och det betyder ju automatiskt inte att man behöver börja tänka på att skilja sig. Då hade vi nog skiljt oss för länge sen 😅 förhållanden SKA ha lite ups and downs för att det ska bli ett förhållande att bygga på. Man SKA kunna bråka och vara less på varann. Och även mindre kär ibland.
Det verkar som att ni är så otroligt lika överlag; tänker lika, bråkar rätt sällan och har roligt tillsammans. Då är det inte så konstigt om första krisen känns jobbig. Man älskar inte jättemycket jämt , men så är livet! Ber att de löser sig för er. Vet att de gör det.. bara ni inte blir rädd över att det inte känns toppen jämt!
Tack för dina tankar <3 ja, som sagt så ser man ju inte allt på sociala medier. Men vi har haft det väldigt bra ihop under våra år som par i överlag. Och vi skulle ju såklart inte fundera på skilsmässa enbart på grund av att något känns lite jobbigt. Vi har haft många, många kriser under dessa tio år, detta är långt ifrån den första. Kram till dig <3 ha en fin dag.
Åh fy blir nästan ledsen på riktigt av att läsa att ni kaaaanske skulle skilja er. Säger bara en sak, parterapi. Ni är ju för underbara och genuina för att det skulle gå i kras. Men vad vet jag, känner ju er inte Men tror alla tror på er till 110% !!!!! K ä m p a.
Men alltså åh, tack snälla du <3 stor kram!! <3
Tycker verkligen att du och F hör ihop❤️ Ni är verkligen fina tillsammans och eran lilla familj!
Jag är själv ”ungt” gift (19) och Fembarnsmamma idag 30 och och vi har redan passerat tio år som gifta!
I ett äktenskap finns mkt upp och nedgångar samt prövningar och speciellt med barn oxå!
Men det bandet kommer ni alltid ha, barnen, det starkaste bandet någonsin!
Men viktigt i ett äktenskap är ju verkligen att ta vara på varandra, ge båda varandra utrymme men tid tillsammans oxå!
Att ge upp ibland kan va lätt, kanske lättaste vägen men att kämpa lite extra är verkligen guld värt! Att inte ge upp varandra för lätt❤️ Kärlek är det finaste och viktigaste vi har i våra liv, allt annat är oviktigt.
Oavsett hur ni har det nu så är ni långt ifrån ensamma om det och ta verkligen vara på varandra och kärleken ni har till varandra.❤️❤️❤️
Men tack fina du för så fina och peppande ord. STOR kram till dig och du har SÅ rätt <3 all kärlek! <3
Ditt liv, du bestämmer vad du ska dela med dig av. Livet är så tufft redan som det är och så har man tusentals ögon på en också som bara frågar ut… usch. Hoppas på det bästa för er båda två, ni är ett superteam ihop och en så fin familj. ❤️
Men visst är det så, stor kram till dig och tack för fina ord <3
Skulle du kunna göra ett inlägg om din träning? Hur du tränar, vilka övningar du kör, hur ofta och vad du tar för tillskott (om du gör det) tax protein, vitaminer osv? Det skulle vara såååå motiverande för du är så j*vla vacker ❤️😘😘
Men vad fin du är, tack <3 jo, det kan jag absolut göra 😀 stor kram!! <3
Massa Styrkekramar till er ❤️❤️❤️ Du väljer själv vad du vill dela med dig av eller inte!
Tack fina du <3 stor kram!!<3
❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
<3 <3 <3
Fina fina du! Självklart bestämmer du själv vad du delar, och du är redan otroligt öppen med allting. Folk är alldeles för nyfikna ibland 🙈 Tiden får utvisa hur det blir, men du kommer klara det hur det än blir ❤️
Tack snälla du <3 betyder så mycket för mig att läsa <3 och ja, så är det ju. Stor kram!!