Gabriella Joss Gabriella Joss
AllmäntHjärtebarn

MR och vad händer nu?

Har ju fått många frågor om vad som kommer att hända nu med Jolie. Vi vet inte exakt utan inväntar besked och resultat från magnetröntgen. Direkt jag vet mer kommer ni såklart också att få veta. Jag har en magkänsla som säger att det väntar en tuff tid nu framöver och någon form av åtgärd kommer ju att behövas. Om det är medicinering eller operation har jag ingen aning om men jag försöker att inte tänka på det alls utan tar dag för dag. Annars äter oron upp mig inifrån typ.. Skrev ju ett längre inlägg om känslor och hur det var under dagen som magnetröntgen gjordes samma dag. Så vill ni läsa det inlägget så kan ni skrolla ner lite här på bloggen.

Jag började dagen med hotellfrulle med denna onge. Jolie fick ju inte äta innan röntgen och då kändes det dumt att Jason fick äta frukost framför henne. Blev lite mamma/son-tid medan pappan var med lillasyster på sjukhuset.

Jason var också orolig för lillasyster och jag ville skämma bort båda barnen lite extra med både kärlek och presenter. Så jag och Jason gjorde det bästa av det som fanns öppet innan 08 på morgonen och åkte till Ica Maxi. Han fick välja leksak och så hittade jag två tröjor till honom med för bara 40:- för båda. Så bra! Och dom var ju sjukt fina med.

Körde Jason till föris och anslöt sedan till resten av familjen. Vår starka och modiga tjej var så glad och full med power. Körde runt pappa i rullstolen och var så duktig och MODIG genom hela morgonen. Jag var inte lika modig som jag har skrivit tidigare… Det var så jobbigt att känna sig otillräcklig för sin egna dotter när hon dessutom behövde mig som mest.

Den långa väntan kändes som en evighet.

Uppvaket var känslosamt. Jag grät floder.

Jolie var helt ”drogad” när hon väl hade vaknat till och jag och F skrattade ihjäl oss både av lättnad och åt att hon var så rolig, haha. Hon sa så konstiga saker, drack saft och åt glass och kexchoklad. Hon vinglade runt och skrattade själv massor åt att hon knappt kunde stå, haha.. Det är verkligen så mycket känslor som hinner komma och gå under en sådan här dag på sjukhuset.

Personalen var helt fantastisk och hon fick välja flera små leksaker när hon piggnat till lite.

Och när hon blivit ännu lite piggare och kunde stå ordentligt på benen så blev det sushi och leksak.

Sedan åkte vi hem till huset alla tillsammans, la pussel (hon valde pusslet på leksaksaffären) och myste.

Kommentarer

  1. Malin

    Jag var precis på magnetröntgen med min 9 veckors bebis och det är inte roligt. Man söver inte barn här i England för MRI något jag är ganska tacksam över tror jag, det hade nog känts tusen gånger jobbigare då! Hoppas allt är bra med lilla Jolie ❤️❤️

  2. Jenny

    Hur känner du om att du i ena inlägget funderar på att utesluta barnen från bloggen och nu visar upp Jolie i sitt allra sårbaraste jag? helt sinnessjukt. ALLT för klick verkligen

    1. Gabriella Joss

      Visar inte upp något sårbart alls men delar gärna med mig av hennes hjärtfel och mina egna känslor kring det just för att jag vet att många andra som har sjuka barn läser och får styrka och kraft av att se någon annans resa. Jag hade själv gått under om jag inte fick se andra i samma sits och är tacksam över alla som bjuder in i sina resor på sociala medier. Har man inte ett sjukt barn själv kanske det är svårt att förstå men man känner sig väldigt ensam. Har så mycket sårbara bilder som jag aldrig skulle dela utan som bara är för oss privat. Har pratat med hennes pappa och bestämt vad som är okej och inte att visa. Kram på dig.

      1. Matilda

        Ledsen över att du ska behöva få såna här dömande och oförstående kommentarer även i ett sådant här fint och hjärtligt inlägg, och du är så fin som bemöter även det så bra.

        Jag är en av dessa föräldrar med en dotter som också föddes med svårt hjärtfel och det är styrkande på något oförklarligt sätt att läsa även om jag ALDRIG önskar att någon skulle behöva gå igenom detta. Men tack för att ni delar med er, och jag är säker på att Jolies resa har en mening och kommer att göra skillnad för många människor som möter henne genom livet. Ibland tror jag att dessa hjärtebarn och deras syskon har fötts med en extra oförklarlig styrka och mod och det är en ära att få stå vid sidan om.
        Och du är utvald till Jolies mamma för att just du klarar det bäst av alla. Styrka är ju att kämpa sig igenom trots rädsla och oro, inte att aldrig känna det. Stor kram till er och ber om ursäkt för extremt lång kommentar.

        1. Gabriella Joss

          Fina Matilda <3 får rysningar när jag läser det du skriver för det är precis så jag själv tänker om hjärtebarn!! Fint att vi har samma tankar kring det. Dom får verkligen göra en LIVSLÅNG resa och du har så rätt i det du skriver om styrka och mod och om syskonet/syskonen och även deras styrka. <3 Skickar en så stor kram till dig och tack för din pepp och förståelse. NI är starka och detsamma till dig <3

    2. Stina

      Helt ärligt tror jag ingen föräldrer lägger ut något sånt här för att få klick?! Tänk på vad du skriver, finns så mycket annat man skulle kunna lägga ut för att få klick, ipricip ingen skulle utnyttja sitt sjuka barn för att få klick! DET om något är sinnessjukt att påstå.

×

Om Gabriella Joss

Hej på dig och vad kul att du har hittat till min blogg! Jag är 25 år, lycklig i livet och mamma till två underbara barn. Bor i mitt drömhus som byggdes 2017/2018, jobbar som mäklarkordinator och driver en av Sveriges största bloggar. Hoppas att du ska tycka att det är kul att hänga med i både med och motgång, ta del av min träning, goda recept, livet med barn och att bolla allt samtidigt som mamma och egen företagare. Kram! SAMARBETSFÖRFRÅGNINGAR: gabriellajoss@hotmail.com INSTAGRAM: @gabriellajoss