Började min 26-årsdag med ett besök på akuten. Hände en grej här hemma i natt på grund av att jag som alltid är så extremt klantig. Hade barnen hemma och allt blev bara kaos. Tove fick rycka ut och vara barnvakt och jag fick åka till sjukhuset efter ett samtal med 1177. Vad som hände får ni inte veta för jag skäms så himla, himla mycket över det ;p Kanske berättar någon gång i framtiden men är bara för skämmigt just nu. Har iallafall precis kommer in innanför dörren till mina sovande små och min sovande bästa vän. Så tacksam att jag har henne! Värdens bästa människa.

Jag mår iallafall bra nu och har gjort röntgen, ultraljud, fått en slang i näsan och i halsen. Förhoppningsvis så händer det inget mer nu men om det gör det så lär jag märka det inom dom närmsta veckorna. Men läget är under kontroll. Läkaren jag fick träffa var också helt fantastisk och så fin. Sa till henne tusen gånger att hon var så himla snäll och gullig. Och hon tröstade mig med att jag är långt ifrån den enda som varit med om detta. Det var skönt att höra. Jag är verkligen den klantigaste personen jag känner och det har jag vetat länge men nu fick jag det verkligen bekräftat ännu en gång. Är fortfarande helt bedövad i hela näsan och halsen men kan inte låta bli att skratta åt allt detta då det är så komiskt att sådant här alltid händer mig och just idag dessutom. En stark start på mitt liv som 26-åring och nu kan det ju bara bli bättre. Fick höra ”grattis” flera gånger av alla fina som jobbade så har trots allt haft en väldigt bra start på mitt firande.

Nej, hörrni.. Jag ska upp om två timmar och lämna över barnen, hoppa i klänningen, göra mig i ordning och inhandla bubbel. Och sedan väntar ett helt dygn med Tove. Så det är dags att logga ut och säga godnatt. Kram på er/G