Igår var en sådan där dag när jag bara bröt ihop. Hade ont i magen, ont i huvudet, dåligt tålamod med barnen och var allmänt orolig då Jolie varit väldigt snorig och förkyld. Blir ju så himla orolig när det gäller henne oavsett vad det är.. Tänkte så mycket på hennes hjärtfel igår också och kom på mig själv med att sitta och gråta i badkaret. Är så himla rädd att förlora henne. Hon är mitt allt. Bara känslan av att något skulle hända henne gör att jag får ett sådant tryck över hela bröstet. Nu när vi fått så långt till nästa kontroll så glömmer jag ofta bort att hon har ett hjärtfel. Livet bara rullar på och vi njuter av henne och av varandra. Men ibland så kommer dom där tankarna följt av rädslan. Jag hatar när det bara kommer över mig. När allt plötsligt känns omöjligt igen. Men jag låter mig själv sörja en stund.. Och sedan försöker jag leda in mig själv på rätt spår igen. Ni kan läsa lite mer om det här.
Och så har jag varit så stressad gällande huset. Har inte känt så hittills utan mest varit glad över varje projekt. Men nu är det som om det har vänt lite och jag bara känner att jag vill komma i ordning så snabbt som möjligt utomhus så att vi kan börja vara där. Vill måla huset, bygga carport, fixa klart allt med altanen, få dit möbler.. Nej, får ta och lugna mig lite. Det får ta sin tid precis som vi sa från början. Och vi har trots allt bara bott här i två och en halv månad och har köpt i princip allt nytt men ändå kommit i ordning så pass mycket som vi gjort.. Och F har ju redan byggt både altan där bak och veranda på framsidan. Bara små detaljer som lasyr, spotlights, pergola och trappsteg ska på plats nu. Sedan är det klart. Och så ska vi måla huset i sommar. Sedan säger jag stopp.. Resten får vänta om det inte känns som om vi har tid över. Är så otroligt onödigt att stressa upp sig själv för sådana här saker egentligen. Men det händer ändå och då får man påminna sig själv om vad som är viktigt. Vi hinner!
Idag känns allt redan mycket bättre. Men ni vet sådana där dagar där bara ALLT känns fel? Och så kan man inte riktigt sätta fingret på vad det är? Men man har nära till gråt och känner sig allmänt nedstämd. Blir ledsen och stressad för minsta lilla.. När man har en klump i magen och bara känner sig kass som mamma, människa, vän.. Jag tror vi alla har sådana dagar. Och det är ju okej! Men man får dra ett streck över dom och göra nästkommande dag till en bättre dag. Och det ska jag göra idag hade jag tänkt. Bort med alla negativa tankar och så börjar vi på ruta ett med ett positivt tänkande igen. Jag är ju för det mesta väldigt positiv men när jag väl kommer in i negativa tankebanor har jag faktiskt lätt att bli v ä l d i g t negativ och känna att i princip allt är omöjligt.
Ny dag och nya tag!
Kramar till er och tack för att ni orkade läsa! Hoppas att ni får en fantastisk onsdag och att solen skiner hos er.
Kommentarer
Såna där dagar har jag med, och då är det nästan som att man känner att man ”vill” få vara sur och negativ – samtidigt som man kommer på sig själv med tankar att ”men varför är jag såhär sur och tråkig?”, fast det ändå inte riktigt går att ändra på sig just den dagen man känner så. Men antar att man bara får ha sådana dagar. Känner mig knappt som mig själv vissa dagar heller för att humöret pendlar så mycket, dessa amningshormonerna som alla pratar om är ju värre än gravidhormonerna…
Ta hand om dig, & er! Kram <3
Så skönt att höra att jag inte är ensam!! Fina du, tack för att du delade med dig. Ta hand om er med. All kärlek!! Kramar <3
Jag känner igen mig så himla väl i det! Jag har ett par sådana dagar i månaden när allt känns fel och jag bara är ledsen hela tiden. Eftersom att det inträffar med så jämna mellanrum och sedan går över antar jag att det är hormoner eller något, vilket jag också försöker säga till mig själv när jag mår sådär. Det är ju inte mina känslor egentligen, jag är inte en så dålig människa och mitt liv är faktiskt inte dåligt. Alls. Tur att det går över 🙂 Ville egentligen bara säga att du inte är ensam, jag har exakt sådana dagar med!
Ja, det är nog väldigt många som känner såhär då och då <3 av olika anledningar! Viktigt att prata om det så att ingen känner sig ensam. KRAM och all kärlek <3 var skönt att läsa din kommentar!
Hej!
Nu var det ett tag sen jag läste din blogg så har lite å läsa ikapp, men det är bara kul 🙂 Det jag ville säga är att tack för att du är ärlig å att du delar med dig om både bra å dåliga sidor. Tror det är viktigt! Jag förstår precis hur du menar när du säger att man har en dålig dag å precis allt är fel å just att man är en dålig mamma är det värsta för mig, eller känna sig otillräcklig är också såååå jobbigt! Men jag har försökt att intala mig själv om att det är okej att ibland bara vara en mamma (inte en bra mamma). bara för man bara är en mamma en dag så är man ju inte dålig. Man är ju inte mer än människa å man går igenom så mycket i småbarnsåren så det vore ju konstigt om allt gick hur enkelt som helst.
Oj vad jag skrev mycket å blev säkert helt obegripligt men iaf, tycker du har en så fin familj å du är så duktig på inredning! Därför följer jag din blogg å andra konton.
/Linda mamma till en 3,5 åring och 2 åring
Hej fina du <3 men alltså ack snälla för så fina ord. Ja, du har så rätt i det!! TACK igen för en sådan bra kommentar. Och vad snälla ord du ger mig. Stor kram till dig och all kärlek <3
Hej 🙂
Är det något jag verkligen beundrar med er så är det ert sätt att alltid sätta barnen först, därför är jag nästan ännu mer imponerad av hur snabbt ni hunnit komma iordning. Riktigt bra jobbat. Men förstår vad du menar med att allt gärna får vara klart innan man riktigt kan känna lugn. Men var stolt över vad ni hunnit med så här långt och dessutom med två barn. Jag tror inte Jason bryr sig om att ni har gräsmatta eller om huset är målat eller ej, barn är ganska simla individer 💕 Heja er 😘
Men alltså TACK!! Du har så rätt <3 Han bryr sig inte om något mer än att få leka hela dagarna. Nu har F precis ställt sig för att jobba ute med altanen, haha.. Barnen kommer alltid först så dom är prio ett hela dagarna <3 <3 och så gör vi det vi kan när dom har somnat. Ibland hinner vi någon timme på dagen med om vi har tur om Jason tycker det känns roligt att hjälpa till. KRAM <3 <3 Och återigen tack, behövde verkligen läsa det där 🙂
Skickar dig en stor kram och vill att du ska veta att du inte är ensam. Jag går på kontroller var 3 månad min 3,5 åring, det har vi gjort sen hon va ca 6 månader. Tar blodprov, lungröntken, och ultraljud för att vara säker på att tumören inte lämnade något kvar som börjar växa igen. Man glömmer bort sig och som du säger kommer plötsligt denna våg av påminnelse och sköljer över en. Men älskade lilla Jolie kunde inte ha hamnat i en bättre familj. En kärleksfull, omtänksam familj som tar så bra hand om henne och hennes hjärtfel ❤
Åh jag lider med dig 🙁 <3 herregud.. Tack för så fina ord och glöm aldrig hur starka ni är!! Kram <3